om den osminkade sanningen!

Jag har aldrig varit en kvinna som bläddrat i skvallerblaskor hos frisören. Jag ogillar dom faktiskt om jag ska vara ärlig. För det är just ärligheten som saknas i dom som gör att jag inte föredrar den typ av läsning. Faktum är att jag en gång i tiden funderade på att trycka en egen tidning som skulle heta "Dementin" Där alla dom som blev felciterade eller helt enkelt fått en artikel om sig publicerad helt utan sanning, skulle få en möjlighet att tillrättalägga det i "Dementin" Där skulle dom själva få korrekturläsa texten och vara med att välja de bilder som skulle publiceras. Nu är inte tidningsbranschen så lätt att slå sig in på, som oinvigd, och brist på kapital och kunskap så strandade min idé. Idag så kan vi följa våra kändisar i bloggar, på FB, instagram, twitter med flera andra sociala medier. Det gör jag. Jag följer de personer som ger mig något. Som har något att dela med sig av till mig. Människor jag ser upp till. Däribland är Malin Berghagen, hennes syster Kristin Kaspersen, Pernilla Wahlgren, Laila Bagge Wahlgren, Martin Melin, Paolo Roberto, Läckberg och flera med dom. Det dom har gemensamt är dom delar med sig av sitt privata jag! Den del som tycker är ok för dom själva att göra offentlig. Givetvis så har dom säkerligen ett personligt skäl att göra detta, då det är PR. Men vad gör det? Det är ju min egen vilja att läsa och följa, och deras fria vilja att publicera. Så alla är glada. Det jag också uppskattar är den "nakna" sanningen som vi läsar får se. Jag menar den osminkade, ruffsiga håret, odiskade disken, stökiga hallen.. ja ni vet hur det kan se ut i våra hem och i våra egna familjer! Dom har det också så och delar med sig av det. Det gör dom mer mänskliga och gör att jag ännu mera inte vill läsa skvallerblaskan!

Jag har funderat en del på detta med "den osminkade sanningen" Ytligheten som regerar i samhället! Jag själv är inget undantag, tyvärr! Jag har svårt att åka till mataffären utan mascara eller lägga upp en bild på mig själv på fb där jag inte ser "bra ut" Vad i hela världen innebär "se bra ut"? För vem? För mig själv? För min man? Min man älskar mig alla dagar, osminkad och med joggingbrallor med "knän" Men även uppfixad och nykammad. Jag älskar mig själv oavsett hur jag ser ut. Det ändrar ju inte min personlighet för att jag inte har mascara och är lite vinterblek och börjar få åldershäng vid käkbenen, ni vet, "Sankt Bernardshund hänget" Men är jag så modig att jag vågar lägga upp en sådan bild på nätet? Vad kan hända? Kommer jag bli nedskriven över hur blek, rynkig och gammal jag ser ut? Troligen inte! Kommer jag bli stoppad vid dörrarna på affären där dom säger att jag är för ful för att handla där? Troligen inte!

Jag gillar ju själv att se verkligheten som den är, att kolla på svartvita dokumentärsfoton är nog det vackraste som finns. En ärlig bild i svartvitt på en gammal man eller kvinna är otroligt vackert tycker jag. Så varför förnekar jag mig själv att vara precis så? Är det min äldre visdom som kommer ikapp mig nu? Börjar jag bli mogen, mindre fixerad vid det ytliga? Börjar jag se och acceptera mig för den jag är?

På yogan under yoga nidran (kan berätta en annan gång vad det är) så ska vi upprepa vår Sankalpa (kan berätta om den i samma blogginlägg där jag förklarar vad yoga nidra är) Kort så är det en affirmation, min är "Jag ska stärka min självkänsla och finna mitt inre jag" Är det de jag börjar göra nu? Har jag stärkt min självkänsla så mycket så jag accepterar mitt osminkade jag offentligt? I sådana fall så är det ju underbart! Jag kan ju inte älska någon annan helt ärligt om jag inte först älskar mig själv! Och är då inte denna dag den rätta att komma på just detta! På ALLA hjärtans dag! Vad är finare än att börja med sitt eget hjärta? Så, idag ska jag börja med att älska mig själv, och även i morgon och alla andra dagar som kommer, för först då, kan jag ärligt säga att Jag älskar dig! till någon annan tror jag.

Kärleken kommer innifrån och växer sig stark utåt och börjar alltid hos mig själv! Om jag inte kan visa mig själv kärlek, så kan jag inte visa sann kärlek till någon annan heller tror jag!

Idag kan jag med lätthet säga att jag älskar mig själv. Inte alla mina egenskaper, men tur är väl det, för narcissist vill jag inte vara. Jag vill ha fel och brister, dom gör mig mänsklig samt att jag har något att jobba med!

Så tack vill jag säga till alla kändisar som delar med sig av sin nakna sanning! Det är en glädje att läsa på era olika sociala sidor!

Och tack till mig själv för att jag tillåter mig att vara den jag är, med mina fel och brister!

 

 

 

 

Så här kom en kaskad av osminkade Selfisar, eller självbilder som jag helst säger!

Helt ärligt så älskar jag dom alla! Någon snorkfröken, någon lite sur, någon lite allvarlig, någon med fånflin, någon lite busig, alla är jag... precis så som jag är!


Kärlek!
V.