onsdag 29 oktober 2014

..runt meditation!

Att meditera är ju poppis nu för tiden och jag är en stor beundrare av meditationens inverkan på sinnet och även kroppen. Men jag har förstått att många tro att det är svårt. Ja, visst, det kräver sin övning, och jag övar. Men för mig handlar det inte enkom att sitta i lotusställning och sträva efter att sväva fritt! Det handlar om att koppla bort sinnet, att slappna av i tanken. Att bli tom på tankar. Detta tror jag vi kan åstadkomma på många sätt.

Jag tror att det flesta av oss mediterar oftare än vi faktiskt tror. Vi har olika sätt att fly från tankarna, när vi känner att dom är lite väl påfrestande. Jag till exempel, har i alla år "flytt in i musiken" när jag sökt efter sinnesro. Jag har satt på mig hörlurar och spelat, för mig, underbar musik, och njutit av tonerna som fyller mig!

Många kan säkert finna sinnesro att bara glida fram på en mc och njuta av vinden som smeker kroppen. Eller att fara fram på en häst i det fria. Eller att bara vaxa en bil, låta tanken vara här och nu, i det jag gör och inte vara kvar i igår eller i morgon! Så om du tänker efter, vad är det du gör när du bara vill stilla tankarna en stund?

När jag känner mig oresonligt irriterad och ur balans, så kommer jag ofta på att det saknas musik i mitt liv. Att det helt enkelt gått för lång tid utan att jag lyssnat på de jag gillar. Tvätt, husrenovering, jobb, tvätt, städning och allt annat vardagligt har tagit över. Det är då jag skiter i tv´n och bara lyssnar på musik. Då brukar det vända för mig, och jag mår genast mycket bättre. 

Men nu, på senare år har jag gått över i att även meditera. Det finna många guidade meditationer på nätet som du kan prova, och när du kommer på grejen, så kan du sakta försöka utan hjälp utifrån. Att finna ditt eget lugn i din egna tystnad! 

Jag har gått många olika meditationskurser och varje yogapass innehåller en del som är avsatt för meditation. Där lär jag mig olika meditationstekniker. Vissa gillar jag mer än andra. Jag väljer de som passar mig. 




På nästa yogakurs, så ska vi öva på Trakta- meditation med levande ljus! Jag har provat det förr, och jag gillar det. Kan inte säga att jag "vet hur man gör" Men det ska bli spännande att öva. Så här stod det i mitt mejl jag fick från min yogaskola, Gävle yogaskola.

"Trakta är en fantastisk meditation som stärker förmågan till koncentration och närvar, tillstånd som idag verkar bli mer och mer sällsynta. Dessutom sägs Trataka vara väldigt bra för sömnproblem" 

 Detta ser jag fram emot, och kanske skriver jag om mina erfarenheter här, så ni kan få ta del av det. Det jag minns från tidigare Trataka-meditationer är att ljuset ska vara ungefär 50 cm ifrån dig och samma hödj som dina ögen. För då behöver du inte titta upp eller ner, utan avslappnat rakt fram. 

Men det viktigaste är kanske inte att det blir perfekt! Utan att du försöker, oavsett vilken meditationsteknik du väljer. Det ända som kan hända är att du försökte koppla av. 

Om tankarna kommer in när du försöker meditera, oavsett hur du gör, så låt dom komma, försök att inte stanna i dom, utan låt tanken bara passera. Ge den inte energi, låt den gå vidare och med lite övning, så kommer du kanske att kunna mota den innan den ens fått fäste. 

Ett sätt som funkar för mig, att stöta bort tankarna är att ha ett "Mala" Det är ett halsband som består av 108 kulor/pärlor. Det egentliga användningsområdet med ett Mala kommer inte gå in på nu. Men att ha ett Mala, och för varje inandning, flyttar jag en kula, och när jag har gått varvet runt, så har jag andats in 108 gånger. Min koncentration har då legat på min andning och att ta en kula för varje andetag. På så sätt så kommer inte andra tankar åt mig. Om du ser ett Mala, så förstår du vad jag menar med att "flytta en kula" För det finns nämligen en "slutkula" eller kanske tofs, som markerar början/slutet på din Mala. Då vet du att du gått varvet runt! Funkar fint faktiskt. 

Tänk alltid på att försöka andas med magen! Precis som ett litet barn gör. Vid inandning ska magen puta ut, och vid utandning, sjukan in. Lungorna ska vara stilla, och även axlarna. Du ska alltid sträva efter att andas med magen! 

Det bästa du kan ge dig själv, är lite tid för sinnesro! Särskilt i dagens samhälle, när vi är uppkopplade och anträffbara hela tiden. Det är nog därför detta med att meditera har blivit så mycket större även här i västvärlden. För människan har behov av lugn & tid för vila. Men det är sällan vi unnar oss det! 

Nu medans jag har suttit här och skrivit har jag lyssnat på "First aid kit" och även om det inte är instrumental musik, så skulle det passa mig fint att vila sinnet till! 

Hur du väljer att göra, det är helt upp till dig. Du kanske inte ens vill prova att finna din meditationsteknik, då är det också ok!

Men jag kommer aldrig att överge min meditation, där jag ger mitt sinne en paus. För efter en bra meditation så känner jag mig piggare och mer tillfreds med mig själv! Det är precis som jag har städat och rensat hjärnan, och den känns utvädrad och fräsch igen! 

Namasté!
Veronica



torsdag 23 oktober 2014

Är det jag som hört fel, eller alla andra som tolkar "Africa" på ett annat sätt än jag?



Jaha, då var jag omnämnd i radio också! Inte med mitt namn kanske, men väl som syster till min syster, vars namn nämndes!

Vad yrar jag om nu då? JO, i Mix megapol så har dom en programpunkt som handlar om hur fel man kan uppfatta en text, en "felhörning" Min syster hör denna programpunkt och skriver ett mejl till redaktionen med ett minne hon och jag delar!

Det handlar om låten Africa med Toto!

Lyssna först på inlägget så kommer min förklaring efter detta!




Att jag alternativt min syster skulle vara tokig i huvudet råder det förvisso inget tvivel om, men inte kanske just i detta fall! Min syster hör hur dom besjunger berget Kilimanjaro, medans jag hör något helt annat som klippet avslöjar! Men det är inte förrän nu jag fått ihop det hela! :D

Så, nu har jag precis läst igenom texten, och inser att detta är en tolkningsfråga!

Jag tror ju på ett liv efter döden, det vet alla vid det här laget. Så min förklaring till denna text är;
att hans flickvän som kommer med flight 12,30 redan är död.. Hon gillar väl att som "spöke" ta flyget helt enkelt! När han ser reflektionerna på flygplansvingarna, så går det upp hör honom, hur han ska göra för att möta henne igen! Han måste dö! Han ser en äldre man och frågar honom om råd, kanske har han något gammalt klokt att säga i tröst, men han säger åt honom att skynda sig, ljuset finns där för honom! Den äldre mannen är kanske en ljusguide, vad vet jag.

I hear the drums echoing tonightBut she hears only whispers of some quiet conversation She's coming in, 12:30 flight The moonlit wings reflect the stars that guide me towards salvationI stopped an old man along the way Hoping to find some long forgotten words or ancient melodies He turned to me as if to say, "Hurry boy, it's waiting there for you"


Det kommer krävas mycket för att han inte ska ta sig till "Andra sidan" till henne, inget ens 100 män kan hindra honom ifrån. Det kommer ta en evighet att göra allt dom inte hann göra, (men det är ju i evigheten dom ses igen)

It's gonna take a lot to drag me away from you There's nothing that a hundred men or more could ever do I bless the rains down in Africa Gonna take some time to do the things we never had


Han hör hundar yla, han vet vad han måste göra, vad som är rätt! "Killing Manjaro!" Efter sin död, så stiger han upp över savannen, (uppstånden från det döda) och får äntligen träffa sin flickvän igen! Han har funnit lösningen på hur han ska kunna må bra igen, då det skrämmer honom att leva med denna eviga sorg..

The wild dogs cry out in the nightAs they grow restless, longing for some solitary company I know that I must do, what's right Killing Manjaro, rises above the Serengeti I seek to cure what's deep inside, frightened of this thing that I've become

(Nu kan ju inte jag rå över att han talar om sig själv i tredje person.. )

Varför han välsignar regnet över Afrika vet jag inte, kanske för att han kanske väljer att skjuta sig, så att alla otäcka blodspår spolas bort, vad vet jag!



Det skulle kunna vara så här.. eller så är det jag som helt enkelt hört fel i alla år! Hur som helst så har detta gett upphov till ett fantastiskt roligt minne för mig och min älskade syster. Underhållit lite i radion och nu, skrivit detta inlägg så att även ni kan få ta del av denna historia!

Och ja, jag erkänner, jag har hört fel! Men det gör inget, det blev ju så himla kul!

Kärlek!
V. 

fredag 17 oktober 2014

Näras andliga kryssning!



I söndags mitt på dagen började jag min andliga resa, och kom hem på måndag kväll! Detta var en helt ny andlig resa, inte en "vanlig" meditation! Jag var nämligen iväg på en kryssning som tidningen Nära arrangerade! Det var ett fullspäckat program med seanser, föreläsningar och meditationer och massa annat jippon på agendan. Man kunde boka in sig för privata sittningar, tarotkortläggningar, healing, tidigare reinkarnationer och massa massa mera. Försäljningar av allehanda prylar, såsom kristaller, böcker, kort, oljor, smycken, ljuslyktor, ja nämn något så fanns det säkert där! Det var en helt underbar resa, förutom att den var för kort! Jag hann inte ens med hälften av vad jag hade velat göra.

Men jag var på storseanser, dels en som Ewa, minns inte hennes efternamn tyvärr, höll i! Hon var så otroligt underhållande och träffsäker! Hon hade ett kroppsspråk som påminde om Eva Rydberg! Hon var superkul.

Jag var även på en storseans med Benny, en av grundarna för tidningen Nära och tydligen ett mycket aktat medium. Han jobbade på ett sätt jag inte trodde var möjligt, att själv kunna kalla på den på andra sidan som personen vill ha kontakt med. Jag har aldrig varit med om det förr, så jag vet inte vad jag ska tro! Vem är jag att säga att "-Så kan man inte göra"? Han kanske kan, bara för att jag inte kan behöver ju inte det vara omöjligt! Det är jättemånga människor som inte kan det jag kan heller, men är jag mindre trovärdig för det? Jag köpte en bok skriven av Benny i alla fall. Jag återkommer med recension på den när jag läste den. Men jag hade flera möten med Benny under resan som var magiska, mer om det kommer du kunna läsa om nedan!





















Sen var jag ju på en trumceremoni. Jag har aldrig varit på en sådan förr men hört mycket om det. Det ska tydligen vara något utöver det vanliga. Jag blev inte tagen med storm, det kan jag inte säga.. men visst var det coolt! När jag var där på min trumceremoni så (mot bättre vetande) "kopplade" jag upp mig mot andra sidan, tänkte att min Mongoliska shamankvinna som är min guide kunde bistå mig lite under ceremonin, och det gjorde hon! Som hon trummade på för mig! Det var mäktigt! Misstaget jag däremot gjorde var att inte stänga ner när ceremonin var klar! Men jag liksom glömde bort det! Det var ju så mycket annat att tänka på och uppleva. Alla dessa fantastiska människor som var med på resa. Både personal och besökare! Alla var så vänliga och fantastiska!




Pierre stod tex i entrén på båten och delade ut kramar och program. Frikostigt så lät han sig fotograferas och tror även att det blev någon autograf skriven. Skojade och skämtade med det flesta. Han räknade även antalet män som kom ombord, hörde honom komma upp till 27 st. Kan varit flera, för jag satt ju inte där och tittade medans alla bordade båten! Men han minglade runt och var trevlig mot alla, precis som jag hade trott att han skulle göra! Alltid med ett leende och nått skojigt som kom över hans läppar, han är ganska rapp mellan tanke och ord, och det gillar jag! :) Tyvärr så hann jag inte in på hans föreläsning om att spå i händer, för det krockade med annat jag också ville göra. Som sagt, tiden var knapp! Jag tänkte ta ett kort på Pierre, men vågade inte be om lov, jag blev lite blyg... men det flesta av er vet ju vem han är redan! :)


Men det roligaste hände nog när vi var på terminalen och hade checkat in! Jag och min goa fina vän Annelie, kom och gick i hallen och ser att det står folk i kö för att borda båten, så vi ställer oss där och köar vi med. Då får jag ögonkontakt med Benny och han tittar och tittar på mig.. sen kommer han fram och tar mig i handen och säger -Hej, allt väl? Välkommen! Sedan tar han även Annelie i handen och säger typ samma sak. Vi hälsar ju artigt och säger att allt bara är fint! Sen går han tillbaka till sin plats, längst fram! Vi bara kollar på varandra och undrar lite varför han gjorde så! Det var ju massor med folk där, och han hejade bara på OSS! Hallå! Hur speciella är inte vi liksom! :) Efter en liten stund hör vi längre bak i kön en kvinna som ropar - Gröna pluttar? Alla med gröna pluttar, ska stå i kön! Annelie och jag kollar på varandra och undrar, vad då för gröna pluttar? Ser oss omkring och alla i kön, utom två kvinnor som står intill oss, har gröna små pluttar på sig! Små runda klistermärken! Vi hajar ingenting! Varför ska vi ha det, och vart får vi tag på dom? Då säger någon, att detta är kön för personalen! För dom går ombord en timme innan alla andra! Pling! Då trillar polletten ner! Vi var inte så himla speciella! Benny trodde vi var personal, och vänligt hälsade han på dom, som skulle jobba på den kryssning han var med att arrangera! Snacka om att vi skrattade! Klev även lite åt sidan så att alla Gröna pluttar kunde gå förbi! Först då ser vi skylten! På den står det klart och tydligt, att kön är för personal för Näras andliga kryssning, som ska borda kl 16,15! Jag trodde jag skulle spricka! Det var ju hur kul som helst! Jaja, vi hamnade ju först i kön för bordning när det väl var vår tur, vi utan gröna pluttar, vi fick komma ombord kl 17,15! Då möter vi faktiskt Benny igen, som glatt minns oss och vi skrattar och säger, nu möts vi igen, vi utan gröna pluttar! Det blev jätteskojigt alltihopa!


Tappad grön plutt! :)




Benny stöter jag på lite då och då under båtresan. Han är mycket trevlig, bland annat så höll han i en kvällsmeditation som jag gillade supermycket! Jo just det, det var ju det jag började berätta.. jag kopplade ju upp mig under trumceremonin, (och glömde stänga ner efter den där  trumgrejjen,) efter den gick vi upp på plan 9 där det var allehanda försäljning, bokningar av olika behandlingar och sittningar mm. Vi går där och minglar runt och kollar.. och jag känner hur jag blir mer och mer yr.. som om det var sjögång eller något! Måste stå och hålla i mig i en pelare för att inte trilla omkull! Alla andra ser helt normala ut, och går helt obehindrat, men inte jag! Jag tar snedsteg och känner mig helvimsig! Då står jag framför Benny igen! Han sitter vid ett bord och signerar sin bok, den jag köpte! Jag lägger fram mitt exemplar och han frågar om jag ska köpa den! Igen ser han på mig med sin djupa blick, och jag får fram något yrt -ja tack! Jag sitter nu på huk framför bordet för att inte trilla omkull! För det var fasligt runt under mina fötter! Han skriver en dedikation i min bok, jag betalar och säger till Annelie att jag måste ut, ut från detta myller av folk, så jag kan stänga ner! Jag tar in alldeles för mycket info från andra sidan, så jag kan inte fokuserar! Så jag stapplar iväg och lutar ryggen mot en vägg lite i skymundan! Där finner jag ro att stänga ner, och strax efter så återfår jag min balans! Jojo, jag som skrattade gått åt en vän, när hon berättade att hon mått på liknande sätt när hon gick igenom Gävles gamla fängelse, som numera är ett museum! Även hon är medial! Där fick jag liksom! Gå på en andlig kryssning bland tarotkortläggare, behandlingsrum för heeling, kaffesumpsierskor och gud vet vilka alla var som var där! Nåväl, jag visste ju redan innan att koppla upp på denna båt inte skulle vara så klokt, men likväl föll jag dit! Men det släppte direkt jag stängde ner, tack och lov! De misstaget kommer jag inte göra om igen! När jag väl återfått min balans så frågar Annelie vad det var Benny skrev i min bok? Så jag tar upp boken och läser. Annelie, som också läser dedikationen säger, - Jösse vad han skrev till dig! I dom andra jag såg skrev han bara "Till NN Kram Benny! Men i min skrev han "Kära Veronica! Möt ditt hjärta, där vägleds du av en vacker själ i livet Kram Benny" Så lite speciell tillåter jag att känna mig i alla fall, fast jag inte har en grön plutt! :)



Jajustja, jag var på en föreläsning av Anna-Lena Vikström. Vilken underbar personlighet hon har! Det går inte att beskriva henne tror jag, men hon var liksom helt enkelt sig själv. I alla fall kändes det så, jag känner ju inte henne personligen, ännu, men kanske får jag äran att lära känna henne i framtiden. Nåväl, hon är i alla fall Sierska! Kvinnan som ser! Hon talade mycket om hur hennes uppväxt varit i Lappland, där detta liksom går i arv i familjen. Hon påstår att alla kan sia! Hon sa till exempel att det var bara att bestämma sig, så såg man! Jag skrattar när jag tänker på det! Det var bara att börja öva sig i det genom lätta övningar! Så när jag kom hem så ställde jag mig frågan, vilken är den första bil jag möter när jag åker till jobbet? Upp dök först en bild på en stor vit bil.. sen lika fort växlade det till en blå liten bil! Jaha tänkte jag, ska jag möta två bilar samtidigt? Hur funkar det? Men när jag på morgonen körde ut på vägen så kommer en bil från höger, och det är en stor vit bil, sen lite längre fram på vägen möter jag en liten blå bil! Gissa om jag blev förvånad! Så jag testade igen, och igen och igen, men utan framgång! Så, vad var gjejen med bilarna? Hade jag tur? Eller hade jag lyckats? Vad var då skillnaden mellan den gången och de andra gånger när jag inte lyckades? Var det min inställning, min sinnesro eller kanske avsaknad av sinnesro? Jag vet inte, men kul är det att prova i alla fall! Kan väl roa mig med det ett tag, kanske hittar jag det, kanske inte. Vi får väl invänta framtiden hur det blir, för tyvärr har jag uppenbart inte möjligheten att idag se in i framtiden!
Anna-Lena kommer i dagarna att även hon ge ut en bok som kommer heta "Hon som ser" och den ska jag också försöka lägga vantarna på! :)




Jag fick även nya bekantskaper på denna båtresa, och det är ju alltid kul att ha likasinnade i sin omgivning, för helt ärligt, så kan jag ibland känna mig lite ensam i detta! Det är ju inte direkt så min vänskapskrets kryllar av mediala kunskaper! Ibland saknar jag någon att tala med om detta, där jag kan få lite feedback! Någon att bolla tankar, idéer och upplevelser med! Så ni, mina nyfunna vänner, är mycket välkomna i mitt liv! Nu säger jag inte att jag är lika bra som bland annat de jag nämnt ovan, för jag är tämligen ny i mitt praktiserande, men alla är vi barn i början, eller hur! Även om jag varit med om detta sedan barnsben, så är det ju bara i några år jag kunnat ha en dialog!

Det jag känner att jag tycker är synd att jag inte hann med denna gång var att gå på Pierres föreläsning om att spå i händer. Jeffs storseans, för den var tydligen enormt bra. Att få en egen tid för heeling, för det skulle jag vilja prova att få. Föreläsning om hypnos, auraläsning, Leah- en mäktig levnadssaga, Jeffs föreläsning om Heeling och hjärtchakrameditation och... nä, läs agendan själv, så förstår ni vad jag känner att jag missade. Jag la upp den som klickbar högre upp i inlägget under "program"


Men, förhoppningsvis så får jag en ny möjlighet nästa år! Ja, jag har redan bokat in mig på nästa års avgång, och jag längtar redan nu till oktober 2015! För detta var nog en av årets höjdpunkter!
Min yogaresa var ju magisk på sitt vis, och mina egna mediala utvecklingar går ju inte av för hackor dom heller, eller denna sommarens väder eller... Ja många höjdpunkter finns det på ett år, men denna resa var helt klart en av dom!

Så, om du är det minsta nyfiken på denna värld som jag lever lite i, så boka in dig du med! Jag vet inte när biljetterna släpps för alla. Men jag som var med på årets båt kunde i alla fall boka redan nu!

På båten var även min bästa goa fina lärare inom ämnet medialitet, Margitta Wigren! Jag blir alltid lika glad när jag ser henne! All kärlek till dig Gittan! <3

Nu ska jag försöka avrunda detta skrivande med att puffa för nästa avsnitt av "Det okända" som sänds från mitt Gävle, från fängelsemuseet! Mediumet ska vara ingen mindre än Terry Evans! Det kommer bli skoj, för jag själv har upplevt andliga aktiviteter när jag var där för något år sedan! Hualigen!

Så jag ska då se de avsnittet, helt klart! Tänk om Terry säger saker som jag också har upplevt? Coolt!

"skrollar upp i texten och inser hur mycket jag skrivit! Tänker, jösses, allt detta orkar jag inte korr.läsa, så jag bjuder på eventuella skrivfel, jag är ju faktiskt dyslektiker, så något har säkert smugit sig in! Stavfel lyser ju rött, men bokstäver har en förmåga, att för mig, byta plats och bilda nya ord, så läs med öppet sinne"

Namaste!
Veronica



fredag 10 oktober 2014

Jag vill att du läser detta inlägg, och gör det NU! :)

För en tid sedan så hade vi en tvådagarskurs på jobbet! Den innehöll mycket matnyttigt, men det jag tog med mig mest av, var nog konsten att få personer att göra som jag vill!

Nu snackar vi inte hypnos där jag får dom att stå på ett ben och yla som en varg eller så. Utan mer att få sysslor gjorda på utsatt tid när jag önskar det!

Jag har nu försökt att praktisera detta ett antal veckor, med goda resultat!

Trickset var så löjligt enkelt så det är nästa så jag skäms över att inte kommit på detta tidigare. Men det är nog för att jag har lite svårt att på jobbet hävda min "rätt" till att få det underlag jag behöver i tid. Det är nog en fråga om hierarki! Kan kanske även vara att min arbetsplats är mycket dominerad av män, starka män, (syftar då inte på muskelmassa) och då känner jag att jag hamnar i ett visst underläge. Det ska sägas att detta är inte någon plats i hierarkin som dom gett mig, ej heller känslan av att var dem underlägsna, utan mer en plats jag själv tagit!

Jag jobbar ju på en ekonomiavdelning på ett tjänsteföretag, och behöver då få in attesterade fakturor, fakturaunderlag, tidsedlar osv på vissa dagar, annars faller hela mitt jobb.

Men som sagt, jag har nu praktiserat detta och har märkt att INGEN! tycker att jag är dryg, jobbig, bitchig eller på annat sätt dominant eller otrevlig! Inte som jag märkt i alla fall! :) Utan dom snällt accepterar det jag säger och levererar det jag önskar när jag vill! :) Jag uppfattas nog mest som tydlig i min önskan.

Trixet låg i hur jag uttryckte mig!

Låt säga att jag behöver ett visst dokument på en fredag, varje vecka! Men sällan händer det att jag får dom då. Då tar jag bara kontakt med den personen och säger; -Jag ska ha in detta dokument varje fredag! Jag vill nu att du lägger upp en påminnelse i din telefon (eller på annat valt ställe) som gör att du blir påmind om detta, och gör det NU!

Jag ska alltså bara tala om vad jag behöver, när jag behöver det och en uppmaning om påminnelse, och avsluta med ett NU! Svårare än så har det inte varit!

Jag håller med om att det låter banalt lätt! Men tro mig, det har funkat! Det jag har strävat efter i många många år, går nu mycket lättare! Jag får till 95% det jag behöver i tid! Vilket är för mig helt magiskt bra!

En annan sak jag lärde mig på samma kurs var uttrycket "not fit for use"
Att använda mig av det uttrycket, fast på svenska, "inte klart för användning", har även det hjälpt mig att få färdiga underlag! Jag har bara lämnat tillbaka dokumenten med meddelandet, "Detta är inte klart för användning, komplettera!" Och simsalabim så kommer det tillbaka korrekt!


Så mina nyvunna kunskaper från denna kurs gav mig en otroligt mer lättarbetad situation! Visst har det nog underlättat att även alla chefer var med på samma kurs, och anammade samma sätt att jobba på. Men alla på firman var ju inte delaktiga, och det funkar även på dessa som inte kursade!

Så, nu ska jag se om detta funkar även på er kära bloggläsare, *blinkar med ögat*
Jag vill att du nu registrerar dig för mejlutskick när jag publicerar ett nytt inlägg. Detta gör du uppe i högerkanten i bloggen! Jag vill att du gör det NU!


Nä, skämt åt sidor, ni får givetvis göra hur ni vill i det avseendet, men ni fick kanske en känsla om hur man kan uttrycka sin önskan om att få som man vill. Visst, det kan uppfattas som dominant, men lägg till ett leende och tänk på ditt tonfall, så kommer det nog göra under för er också. Jag hoppas det i alla fall!


Kärlek till er alla och en önskan om en magiskt härlig helg!
Verula

onsdag 8 oktober 2014

Jag tror att jag svämmar över snart!




Vilken fantastisk kväll jag har haft!

Jag har varit på en seans på Ljusbubblan här i Gävle där min mediala lärare stod för budskapen, eller rättare sagt, hon var budbäraren. Hon är helt fantastisk! Inte bara som medium, utan hela hon, anden, själen och den kropp hon bor i nu! Hon ger mig sådan energi!

När jag satte mig i rummet där seansen skulle hållas så "kopplade" jag upp mig, men fick budskapet om att genast stänga ner igen, och vara en åhörare som alla andra! När jag går på seanser så brukar jag vara uppkopplad mot andevärlden, lite för att kolla om jag också kan, att jag får in samma som mediumet. Förmodligen har jag gjort detta för att kolla om jag VERKLIGEN kan. För den största tvivlaren på min förmåga är JAG själv! Men jag fick tydligt besked från min guide att stänga ner och bara njuta av seans. Och det gjorde jag! Njöt alltså!

Jag har lärt mig massor av det Margitta Wigren sa i kväll. Det största jag tog till mig, och förmodligen det jag mest behövde höra, är att alla medium är olika, vilket beror på dennes personlighet. För jag har alltid undrat varför jag alltid hamnar i hur mina klienter mår och hur dom kan göra för att må lite bättre. Men det är väl så att jag är en mycket omhändertagande person. Vill att alla ska må bra, och det vet dom väl om i andevärlden. Så det är väl lätt att komma igenom med dessa råd via mig gissar jag. Så jag ska sluta fundera på det, och låta det som sker ske!

Jag får helt enkelt acceptera att jag är andevärldens guide till välmående. Det är ju en fin uppgift att ha, att få vara andlig budbärare till bättre mående, eller hur? :)

Nåja, seansen varade väl i cirka 1,5 timme, och avslutades med att Gittan plockade upp en tidigare elev som fick göra en premiärhälsning från andra sidan med goda resultat! Kul för henne! :)

Sen säger Gittan att hon har en till tidigare elev i rummet som är ett jätteduktigt medium, och ber MIG räcka upp handen! Så jag gör det, lite blygt viftar jag med handen och säger Hej hej.. och känner mig lite förlägen. Men oerhört stolt på samma gång! Lilla jag blir kallad MEDIUM! Jösses, det är stort för mig! Pryo på andekontakt, eller andligt språkrör är väl något jag har sagt om mig själv. Men MEDIUM! Det är stort!

Efteråt, när seansen är slut, så frågar jag Gittan om hon inte ska ha flera kurser, för jag känner mig som en stor tratt som bara vill ha mer! Då säger hon samma sak som hon alltid säger till mig när jag ställer samma fråga; -Jag kan inte lära dig något mer i att vara ett medium! Du kan redan, du behöver bara öva! Hon har sagt detta flera flera gånger till mig, men det var väl först i kväll som det fastnade! Hon, mediumet Margitta Wigren, tycker verkligen att jag är bra! Jag behöver bara öva, för att övertyga mig själv också!

Så det är väl det jag får lov att fortsätta med, öva, så den största tvivlaren viker sig, det vill säga jag själv!

Sen har vi ju underbart fina Marie-Louise som driver Ljusbubblan. Hon ger mig en stor kram när allt är över och säger -Jag trodde att även du skulle gå upp, du som är så duktig! Jag svämmade nästan över av dessa fina ord! Hon har haft en kurs med mig som deltagare i att läsa i Tarotkort! Det var superkul. Men det är därifrån hon fått sin vetskap om vad hon tycker att jag kan. Det är kul med Tarotkort, men där behöver jag öva mycket mer känner jag. Men det är inte så annorlunda mot att "bara" koppla upp. Blir bara ett annat verktyg att handskas med liksom. Men övning ger färdighet säger ju de kloka, så jag får väl lyssna på dom!

Nu till helgen så har jag en härlig resa att se fram emot! Jag ska åka på en Nära-kryssning! Nära är en tidning i andlighetens tecken som jag prenumererar på. Dom har arrangerat en 24-timmars kryssning, med seanser, föreläsningar och massa annat skoj i ämnet! Som jag ser fram emot detta! Kommer säkerligen bli härliga inlägg här i bloggen efter den!

Men nu ska jag ta och natta och få mig en välbehövlig natts sömn under fullmånens sken som jag släpper in i rummet. För jag har konstaterat att jag sover bättre om jag inte drar för gardinerna när det är fullmåne, utan låter hans ljus lysa upp min natt!

Sov gott alla fina, och låt månen lysa upp och stärka din själ!

Kärlek!
Veronica

tisdag 7 oktober 2014

Follow by Email!

Hej bästa läsare!

Nu är det så att jag har hört att vissa av mina läsare missar mina inlägg för att dom inte är in på Facebook så ofta. Jag brukar ju länka dit om jag gör ett inlägg. Men det är inte alltid jag gör det, för ibland känns det inte rätt bara. Idag är en sådan dag till exempel. Jag skrev ett inlägg på lunchen och ville inte länka ut på fb, då jag inte vill gå in där på arbetstid, inte ens på lunchen.. Ja ja, det händer att jag gör det, en snabbis via mobilen.. men inte så att jag vill länka till bloggen.. Nåväl, jag har då berättat för dessa vänner att ni kan få ett mejl när jag publicerar något. Men några säger att dom är tekniskt okunniga för att lyckas med detta. Så jag tänkte bara hjälpa till genom att visa denna bild som är tagen på min blogg! 


Dessa val kan ni göra i högra fältet i bloggen, ganska högt upp. Fyll i den mejladress du vill ha en notis till, när jag har publicerat ett inlägg, så missar du inget.

Detta kan även vara bra för er som är på facebook, för som jag skrev tidigare, så länkar jag inte alltid dit. 

Jag har även tankar på att lägga ner Facebook i tid och otid, då jag kan tycka att de inte ger mig så mycket längre.. 

Jag skriver där i perioder, och ibland skrollar jag bara igenom, det går liksom i skov. Samt att det skulle vara skönt att se hur livet utan Facebook är! Nästan så jag inte minns det.. Det har ju hängt med ett tag nu! Tror jag gick med i FB typ 2008-2009 

Nu har jag det mest för att hålla kontakt med som bor långt bort, och jag inte så lätt kan träffa, och det kan jag göra på annat sätt känner jag. 

Men än så länge har jag det kvar, Men vill du vara säker på att inte missa något inlägg i bloggen, så fyll i din mejladress, så får du veta när jag skrivit något! 

Idag skrev jag om min första kyss.... och jag sitter och funderar på ett nytt inlägg om en händelse jag var med om idag.. men det måste få mogna klart först!


Men du gör givetvis som du själv vill! Det är lyckan med att bo i en demokrati! :)



Kärlek!
V. 

Den första kyssen!

Big in Japan med Alphaville spelas just nu i min spellista i Spotify. Den låten väcker minnen vill jag lova! Men när jag kollar vilket år som den låten släpptes, 1984, så blir jag osäker på om mitt minne stämmer till just den låten.. Men det kvittar förvisso, minnet är där i alla fall.. men jag skulle vilja datera minnet till 1982

Jag är i Köping, hos min bästa vän och hälsar på. Själv var jag bosatt i Stockholm. Det är lördagskväll och vi ska på disko. Kan vara så att vi åkte in till Västerås, men det har egentligen inte heller någon betydelse i det stora hela.. Hur som helst så var vi på diskot, dansade och hade skoj.

I Stockholm, där jag bodde, där var jag mobbad och kom sällan iväg på skojigheter.. diskon var inte något jag gick på hemmavid. Bara när jag var hemifrån, till exempel ute med husvagnsgänget, stod med husvagnen på vintersäsong i Tandådalen osv. Då var jag lika mycket tonåring som alla andra.. för det var bara hemmavid som jag var mobbad, i övriga landet visste dom inte hur "fel" jag var. Där var jag accepterad!

Nåväl, disko, Västerås... det var där jag var.. där mötte jag en supersnygg kille, och om jag minns rätt så hette han Rikard. Vi dansade och.. ja, vi dansade väl mest, pratade kanske lite också... Efter ett tag så går vi ut på gatan och ska ta oss lite luft.. vi är vid en båtkaj, minns inte om vi gick dit, eller om diskot var i anslutning.. men hur som helst så kysser han MIG! Med tunga och allt! Jag hade aldrig blivit kysst förr!!! Visste inte hur jag skulle göra.. så jag försökte väl mest haka på... Hör honom viska, "blunda" så jag blundar.. och jösses säger jag bara! Vilken känsla!!! Kan till och med nu, efter alla dessa år, känna pirret och känslan i magen! Vi gick till hans båt, som låg i hamnen och ja.. mös.. gosade och så..Hånglade helt enkelt! Nej, inget mer än så, kläderna var på!

Vad som hände sen, efter den helgen, som var så otroligt betydelsefull för mig? Ja, han försökte hålla kontakt med mig, men jag hittade hela tiden ursäkter till att inte ses.. Han kom till och med till Stockholm, utan förvarning, men jag kunde inte träffa honom. Varför? Jag var livrädd att han skulle få veta hur ful och fel jag var! För det visste ju jag och alla andra i Stockholm att jag var. Det hade dom ju talat om för mig sedan jag var 9 år, i skolan! Så, hur kunde jag tro annat!

Jag trodde ju givetvis inte att jag skulle se annorlunda ut i hans ögon, men han skulle ju märka att jag inte hade några vänner på hemmaplan, märka att jag var ensam... kanske höra något från någon om vi gick ut..

Men, den kyssen från den pojken gav mig ett underbart minne från tonåren, och dom är få vill jag lova! Så tack till dig, du Västmanländska pojke, som gjorde min första kyss värd att minnas!




Kärlek!
Veronica





måndag 6 oktober 2014

Because I'm worth it!



Det ena jag vill, det andra jag skall...

Måndag! Jaha, vet inte om jag har tid att jobba! Det är ju så mycket annat jag vill göra med mina dagar, än att vända papper och räkna siffror hela dagarna.

Men om jag hade varit ekonomiskt oberoende, vad hade jag då gjort idag istället? Med ekonomiskt oberoende menar jag inte snuskigt mycket pengar så jag hade kunnat göra precis vad jag vill, som att resa jorden runt och bott på till exempel Bahamas. Utan lite lagom ekonomiskt oberoende, så jag har det som jag har det idag liksom... vad hade jag gjort då?

Tja, jag hade nog tagit ett yogapass nere i min oas i källaren. Sen hade jag nog förkovrat mig lite mer i den där mediala biten jag pysslar med som en liten hobby! Ja just ja, den lilla hobbyn börjar ta större och större del i mitt liv, har nu inbokade hembesök tills i mitten av november! Men då pysslar jag ju bara med det på helgerna.. men i alla fall! Så hade jag varit oberoende av min lön, så hade jag nog bokat in fler mediala uppdrag, om nu behovet skulle finnas!

Sen hade jag nog varit ute mera i höstvädret. Krattat lite kanske!

Jag hade tagit tag i och kollat upp vad det är för fel på min skrivare!

Jag hade kollat upp inställningarna i bloggen, se om jag kan fixa lite bättre sökoptimering i den!

Jag hade garanterat umgåtts mer med min mor och hennes man!

Jag hade åkt till mina syskon och syskonbarn, och spenderat mycket mer tid hos dom.

Jag hade sett till att få mer tid med mina barn och barnbarn!

Jag hade läst mer böcker!

Jag hade ABSOLUT umgåtts mer med min man, gjort VM-grejjer med honom.
VM-grejjer kanske ni nu undrar vad det är? Buslätt förklarat, jag heter Veronica, min man heter Micke, VM-grejjer är sådant vi gör på VM-dagar. Då vi bara avsätter egentid för varandra. Vi kanske åker och spabadar! Eller tar en picknick ut i skogen tillsammans, eller går på bio, eller åker på rally, eller... Ja, ni hajjar, vi ser till att få tid MED varandra utan att vardagen kommer och knackar på!

Jag hade frågat om jag får hämta barnbarnen på dagis lite tidigare, så vi kan plocka kottar och kolla på myrorna.

Jag hade åkt upp på "åldris" och kollat om någon vill spela Backgammon med mig!

Jag hade bakat bröd!

Jag hade skrivit mer här i min blogg!

Jag hade varit studiopublik i något intressant tv-program!

Jag hade oftare gått på massage!

Jag hade umgåtts mer med mina nära kära vänner!

Jag hade tagit en kurs i drejning!

Jag hade tagit sånglektioner! (Hoppas nämligen att alla kan lära sig att sjunga, även hopplösa fall som jag)

Jag hade haft en hund! (minst en)

Jag hade nog tagit en kurs i Healing!

Men nu är jag inte ekonomiskt oberoende, ännu! Så jag får nog bara gneta på under arbetsveckorna, så får jag göra så jag gått jag kan med de timmar som är över.

Det är som min mor ofta sa när jag var liten " De ena du vill, det andra du skall! Så plägar det gå uti dylika fall!" Om du vill läsa mer om just de talesättet så klicka här! Ordspråk som härleds ända tillbaka till 1600-talet!

Jo, om jag haft mer tid, så hade jag även läst mer historia!
Nä, denna lista skulle kunna bli hur lång som helst! För visst finns det mycket saker som är mycket roligare att göra än att jobba! Men jag är för den skull inte otacksam över det jobb jag har, inte alls. Vill bara göra annat! :)

Får hoppas på en trisslott som ger mig 25000 kr i månade i många år! Då kanske jag kan göra allt ovan... eller finna ett sätt att bringa in pengar på att göra allt ovan, det vore ju nått va!


Kärlek!
V.




torsdag 2 oktober 2014

En tidsresa!



I helgen som var så gjorde jag något jag länge velat prova. Men trott att det skulle vara mycket krångligare. Trodde att jag skulle behöva uppsöka någon form av terapeut i ämnet. Har faktiskt sökt och letat, men inte funnit någon bra lösning. Så dök denna möjlighet upp, och jag tänkte att det kan ju inte vara skadligt, så jag provade!

Jag trodde även att det skulle både vara svårt och inte heller så trovärdigt. Men där hade jag fel. Det var superlätt, bara följa instruktionerna, så vips var jag där!

Jag tog mig en resa tillbaka i tiden, tillbaka till min senaste reinkarnation! Ja, du läste rätt, och ja, jag tror på reinkarnation.

Det jag fick till mig var utan tvekan något som kan ha skett i ett av mina tidigare liv. Jag fick även lite aha-upplevelser. Saker som jag i detta liv inte kan förstå varför jag tycker som jag gör, eller tänker som jag gör, i full övertygelse. Det fick sina svar efter denna reinkarnationsresa. Varför jag har en fascination för tex förra sekelskiftet, varför jag kan fastna i gamla bilder och känna in i hela själen att jag skulle vilja vara där! Att jag tycker att det verkade vara så mysigt då! Eller hur jag kan tycka i detta liv att det är så lätt att fostra hundar. För enligt denna reinkarnationsresa så föddes jag 1868, och hade bland annat många hundar!

Jag brukar säga att jag i detta liv ska bli 96 år, för det verkar vara en lagom ålder att dö i. Enligt "resan" så dog jag 1964, vid en ålder av 96! I detta liv så började jag utbilda mig till lärare, men avbröt när jag kom på att jag inte skulle orka med ett helt yrkesliv i skolmiljö! I förra livet skulle jag ha varit lärarinna!

Ja, det finns många saker och händelser som fick mig att "höja på ögonbrynen" Tex så mår jag otroligt dåligt om jag ser en film där ett barn drunknar. (Jag förstår att alla gör det, men detta är en riktigt stark känsla, den känns äkta) I mitt förra liv skulle jag har förlorat ett barn just genom drunkning! Det förklarar även varför jag har "tvingat" min son att gå 2 simskolor på grundnivå, och sedan pushade honom att fortsätta träna simning, även höjdhopp faktiskt! Så jag var helt säker på att han kunde simma!

Nu ska jag inte sitt här och skriva om allt denna "resa" gav mig, utan dela med mig av länken så du kan prova själv om du vill.

Det tog ungefär 40 minuter, och var jättespännande. Jag kommer troligen prova samma igen. Samt leta om jag kan hitta flera i samma ämne, för detta var både skoj, spännande och lärorikt!

Tror du på reinkarnation? Eller vad tror du händer när du dör?

Prova gärna att göra denna "resa" själv genom att klicka här!

Berätta gärna om du har provat och vad du tycket. För det skulle vara kul att höra!


Kärlek!
Veronica