Hemma igen efter mitt äventyr!

Nu är jag hemkommen från min yoga-retreat och jag sitter nu och funderar på hur jag ska beskriva denna upplevelse!

Det fanns mycket som jag tyckte om med detta, men även inslag som gjorde mig både mycket förbryllad och även saker som jag absolut inte känner något behov att pyssla med! Allt både i stort och i smått!

Jag ska försöka förtydliga mig lite.

När jag anlände på torsdagseftermiddagen så rullade jag in på en till det yttre en ganska typisk Hälsingegård. Jag såg andra bilar som var parkerade, men inte en själ såg jag till. Ingen levande i alla fall! Så jag gick runt lite, gick in i husen och kikade, i mitt sökande efter människor, eller en människa som kunde leda mig rätt.. till slut fann jag en kvinna som lotsade upp mig till köket där Susanne var, en av yogalärarna, och hon som arrangerat hela eventet. Jag får veta vart jag ska sova, och en snabb guidning bland faciliteterna. Det kändes lite som på kollo när jag var barn, till skillnad att det inte fanns några barn, bara vuxna. En gemensam matsal,med matbord som hade avsågade ben så vi satt på golvet och åt, och måltiderna dukades upp i bufféform, dock i rätt höjd! Vad är vitsen med att sitta på golvet och äta? Fattar inte den faktiskt!

Toaletter i bås och lika med duscharna... och gemensamt utrymme för tandborstning. Om jag hade velat bara tvättat av mig lite under armarna över handfatet, så antingen så ska jag vara oblyg, eller helt enkelt kliva in i duschen.. de tycker jag var lite skumt.. När allt annat är så ekologiskt och genomtänkt med vegetarisk kost o.s.v. så borde det väl vara smart att man kan tvätta av sig lite privat utan att behöva ta en hel dusch? Äh, det var inte hela världen, utan mer en reflektion.

Mornarna började kl 6 med yoga som höll på tills kl 8. Efter det så var det alltid några som hade kökstjänst, vilket innebar att duka fram buffén och ta hand om mat och disk efteråt, allt på rullande schema. Lika gällde lunch och middag. Vilket var toppen att vi alla hjälptes åt. För hade det varit någon som lagat all mat, en kock till exempel, så hade det troligen varit mycket dyrare att vara där.

Efter fullen var det dags för föreläsning, där jag fick lära mig massa nya skojiga saker som jag inte tänker få in på här. Men efter det kom min första... vet inte vad jag ska kalla det.. stora förvåning kanske! Då var det dags för "karmayoga" och jag hade ingen aning om vad detta var, och jag hade inte googlat det innan.. stod inget förtydligande om detta heller i alla papper vi fått inför denna helg. Karmayoga skulle enligt schemat vara i 2 timmar. Då kom kvinnan som driver detta ställe och även bor i ett av husen på gården in, med en lång lista! När hon började läsa upp saker på listan började deltagarna räcka upp händerna. Det var sysslor som skulle utföras på gården. T.ex. städa toaletterna och duschrummen, kolla om det var batterier i brandvarnarna, rensa sly, bära in ved i ladan, klippa gräs, plocka vinbär, klättra upp på tak och kolla taknockpannor, laga/byta trasig handfatsblandare, laga mat inför lunch och middag (vilket var det ända jag tycket var ok syssla) och så vidare! Jag satt i lätt chock faktiskt! Jag har betalat många pengar för att lära mig mer om yoga, och jag fattar verkligen grejen med karma! Men borde inte det varit frivilligt att deltaga i Karmayogan, och inte ett måste? Nu fick jag veta att om man hade särskilda orsaker att inte deltaga så kunde man få slippa. Men det känns ju inte bra, att räcka upp handen och säga "-JO, jag vill inte hjälpa till, för jag är lite sönderstressad och gör sådan här hela tiden hemma i min husrust, och vill helst slippa detta när jag är här!" Så nog borde det varit frivilligt kan jag anse! Men att få 26 deltagare att jobba i två timmar på gården i två dagar, det är att ha en alltiallo gående gratis i 13 arbetsdagar!!! Hallå, någon som vill komma hem till mig och få lite karmayoga, så är ni välkomna. Jag har massa karmasysslor att dela ut, bara komma!!!

Just ja, jag glömde berätta att under fösta kvällen så intog vi mauna-tystnad! Det var faktiskt helt underbart! Det innebar att vi inte talar, inte alls med någon! Om vi av någon anledning måste fråga lärarna om något, så får vi skriva en lapp. Men man skulle inta eftertänksamhet innan lapp skrevs, då vi troligen har svaren själva. Detta gjorde att jag lugnt kunde gå och fundera och klura på saker i min egen takt, och inte behövde socialisera med andra, vilket jag absolut inte hade lust med. Att tala väder och vind med främlingar får jag nog med i vardagen. Mauna- tysnaden gillade jag skarpt!

Denna mauna pågick under hela vistelsen och avslutades inför karmayogan på söndagen, när stället skulle städas ut och stängas! Men så länge var jag faktiskt inte kvar, men det återkommer jag till längre fram i inlägget.

Den vegetariska maten var fantastiska! Jag visste inte att vegomat var så smaskigt! Jag ska kanske ta och lära mig lite mer om detta och laga mer vegomat! Utom frullen, den kunde jag faktiskt inte föredra! Men det var inte för att den var vegetarisk, utan för att det var gröt kokt på råg och havregryn, till detta någon kompott som smakade dadlar och till det sojamjölk! Fick i mig lite första morgonen, men därefter så åt jag ingen frulle, utan åt min medhavda frukt! Kunde det inne funnits alternativt lite fil och flingor? Konsistensen och även smaken av gröt gör att jag får kräk-känslor! Har alltid varit så! Kan inte äta det!

Sen var det alla dessa ritualer jag inte kan med! Det blir liksom lite fånigt när jag sitter och sjunger Ohm, tre gånger inför varje måltid, eller att jag ska sjunga mantran som avslutning av mina yogapass! Ord jag knappt kan uttala i en upprepande melodi! Jag fick förvisso ett papper där alla mantran stod nerskrivna, men är man dyslektiker så är det inte helt lätt.. så här kan det stå;

Om saha navavatu.
Saha nau bhunaktu
Saha viryam karavavahai
Tejasvi navadhitamastu
Ma vidvisavahai
Om santih santih santih

Att vi under Kirtan, sjunger ord jag inte förstår, är något helt annat! Inom yogan så tror jag dom menar att dessa mantran skapar vibrationer i kroppen som i sig gör under på olika vis i våra sinnen och kroppar, och det kan jag förstå, för vem blir inte lycklig av att sjunga! Inte konstigt alls att körverksamheten är stor i värden. Men jag kan tycka att det för mig räcker att sjunga "mantran" under Kirtan, för då kan jag själv välja om jag vill deltaga. När mina yogapass ska börja och avslutas med detta, då blir det liksom lite påtvingat kan jag känna. Att börja sjunga Ohm tre gånger innan vi får äta blir inte heller rätt för mig, då jag inte ber bordsbön i vanliga fall hemma! Så stora invändningar mot detta känner jag. Det är verkligen inte min grej!

Mitt mediala jag är kanske inte heller lämpad att åka på gruppresor av detta slag! För även om jag stänger ner, så är jag aldrig helt nedstängd! Detta är troligen en av orsakerna till att jag bröt mitt retreat och åkte hem redan på lördag eftermiddag. Ända sedan jag anlände på torsdag eftermiddag hade jag haft en sanslös huvudverk! Först trodde jag det berodde på avvänjningen av kaffe, för det serverades inget kaffe eller svart te! Det visste jag om, så jag hade laddat upp med Alvedon! Men huvudvärken bara tilltog, och på lördag morgon så var det nästan migränvärk! Men jag hoppades att morgonyogan skulle göra sitt och få huvudvärken att släppa, men så blev inte fallet! Så jag skrev en lapp som jag gav ena yogalärarna, där jag förklarade min situation och att jag efter noga övervägande av mina alternativ har valt att lämna och åka hem. För att ligga i ett rum med 3 andra kvinnor och ha migrän, kräkas i hink och höra två av dessa snarka, kändes inte så lockande. Så jag tänkte att jag åker hem innan migränen blossar ut helt och jag inte kommer vara kapabel att köra bil! Men jag blev först erbjuden en massage av en massör som fanns på stället, han hjälpte förvisso till att backa förloppet ett par timmar, men vid 14-tiden i går, lördag rullade jag ut min bil från gården och styrde hem igen. För då hade det börja susat och slagit lock för öronen och "dimmsynen" började lägga sig över vänster öga, vilket alltid händer sisådär 2-3 timmar innan det är dags att lägga mig och vänta på att migränen ska släppa. Min yogalärare som jag har här i stan, som befann sig även han på retreatet lovade att lära mig lite andningsövningar som kan hjälpa mot migrän, och det kommer jag tacksamt ta emot!

Men, när jag har bestämt mig för att packa min lekamen hemåt, får jag veta att min ena rumskamrat också ska åka hem, för hon har en hjärntumör som gjorde att hon inte mådde så bra... Jag tänkte väl inte så mycket mer på detta utan beklagade givetvis hennes tillstånd. Vi insåg även att vi bor i samma stad och utför yoga på samma skola, så vi kommer ses varje vecka under hösten. Vilket ska bli skoj, för jag kände för denna kvinna. Hon hade en härlig energi, och jag vill gärna lära känna henne mer!

Nåväl.. när jag väl var hemma så började min huvudvärk släppa taget, den bröt inte ut i migränanfall.. och då börjar jag undra om det var tumörkvinnans huvudvärk jag känt sedan jag anlände i Hälsingland? Svar kan jag givetvis inte få, men jag kan ju bara misstänka... samt se om den kommer tillbaka om jag träffar henne igen!

Men att det var nyttigt för mig att utföra 2 yogapass om dagen, det kan jag lova att det var. Jag har gjort enorma framsteg och känner mig mycket smidigare och bättre i kroppen nu än innan jag åkte. Så jag ska försöka, att åtminstone varje kväll, göra några yogaövningar. Behöver ju inte vara ett helt pass på flera timmar, utan lite yoga varje dag måste vara bättre än ingen yoga alls!

Att jag avbröt yogahelgen gör mig inget. Jag hade fantastiska dagar i stort där uppe! Kommer jag åka tillbaka? Vet inte, men jag kommer aldrig säga aldrig!

Yoga kommer fortsätta vara en stor del i mitt liv, men jag kan inte ta till mig detta "mantrande" i tid och otid, det är inte jag. Men att använda yoga för att må bra i kropp och själ, absolut, utan tvekan!



Kärlek!
V.

På väg ut på äventyr!

I morgon åker jag! Weehoo! Som jag ser fram emot denna helg, som jag har längtat! I morgon bär det av ut i hälsingeskogarna för ett Yogaretreat!

Samling i morgon eftermiddag och efter det är det ett fulltecknat schema från kl 5,30 när det är uppstigning till kl 21 när det är natti natti! Avslutning söndag vid 13!

Det står saker på schemat som jag ännu inte vet vad det är, och nej, jag tänker inte googla det, för det gör att jag genast försöker få kontroll över händelserna och det vill jag inte. Jag vill försöka lära mig att leva mer i nuet, utan ständig kontroll!

Men den största utmaningen, eller utmaning är inte rätt ord... det som jag ser mest fram emot att prova är Mouna- tystnad! Om jag har förstått schemat så ska vi inta mouna i morgon kväll, och hålla den till avslutningen på söndagen! Inte prata på över tre dagar! Nu snackar vi inre resa! Alla mina tankar, och alla ord som vanligen pockar på min uppmärksamhet, ska jag hålla inne.. låta de stanna där... Inte ens när jag har haft stämbandsinflammationer så har jag lyckats vara tyst! Men, det där med hel tystnad har lockat mig länge. Jag har många gånger funderat på att ta in på kloster! Nej, inte bli nunna, skärp er! Utan mer på retreat! Det finns kloster som man kan bo på till exempel en vecka, där tystnad råder. Det har jag funderat på i många år på att åka till. Jag är nyfiken på vad det gör med mig, om det ger någon balans i detta verbala samhälle vi lever i! Om jag då kommer finna mitt inre jag som kanske döljs av detta eviga flöde av ord!

Först tänkte jag ta med mig min laptop, så jag kunde skriva ner allt jag tänker, men insåg att det kommer givetvis förta hela upplevelsen, så laptopen får stanna hemma! Jag kommer troligen stänga av telefonen HELT, inte bara på ljudlöst! Uppleva fyra dagar utan internet och telefoner, att inte alltid vara nåbar!

För vissa kanske detta ger en känsla av panik. Det skulle de nog gjort för mig för ett år sedan med. Men det underbara och lite märkliga med yogan, är inte bara det fysiska förbättringar det gett mig, eller det lugn jag kan finna i meditationen utan att jag tänker mer annorlunda än innan. Jag har svårt att döda en fluga som exempel, eller att köpa saker jag egentligen inte behöver! Jag ser på mig själv med friskare ögon, har inte lika dålig självkänsla längre, utan stärker mig själv inifrån. Jag har inte samma behov att sminka mig när jag åker till jobbet utan trivs med den jag är och hur jag ser ut i mitt naturliga jag på ett sätt jag aldrig upplevt tidigare!

I detta steg så tog jag bort mina fejknaglar i går, tycket liksom inte att dom hörde hemma på min kropp längre! Mina naturliga naglar duger fint! :)

Ja, jag skulle kunna skriva länge om de förändringar yogan gett mig, men jag tror jag stannar här för nu!

Efter denna helg med 3,5 dag med yoga, kommer säkerligen ge mig nya insikter och nya känslor. Kanske berättar jag om dom, eller så fann jag att mouna-tystnad, ger mig mer och behåller det för mig själv!

Inte är det troligt *ler* att jag inte skulle berätta för er i efterhand om mina helgupplevelse. Men hade någon sagt till mig för två år sedan att jag skulle bli ett yogafans, så hade jag nog tvivlat. Men var sak har sin tid, och min yogatid började för exakt ett år sedan! Man ska aldrig säga aldrig vet ni!

Nej, nu ska jag gå och lägga mig för i morgon ska jag upp och packa yogamattan och bege mig ut på äventyr, och vilket äventyr det kommer att bli!

På återläsande!

Kärlek!
V.

Min tanketavla!

I förra veckan gjorde jag något jag har tänkt göra länge men inte kommit igång! Jag gjorde mig en mindboard, moodboard eller som jag säger, en tanketavla!

Denna tavla är tänkt att förändra sig, allt eftersom mina önskningar och drömmar förändras eller allra helst, uppfylls!

Vad är nu detta kanske ni tänker! Jo, om jag ser en bild, en ordföljd, tagit ett kort osv på något som tilltalar mig, något jag vill uppnå i mitt liv, så sätter jag upp det på min tanketavla!

Tex så önskar jag ju att ta mig tid att sätta mig ner och skriva på  min "bok" därav får en bild på en skrivmaskin representera detta!
Vidare så har jag en önskan om att lära mig dreja, så en bild på leriga händer för stå för detta osv.

Hur har jag då gjort?

Jo, när vi rustade vårat kök så bakom en vägg så fann vi ett inbyggt fönster som vi tog ner. Nu har jag tagit ena bågen av detta fönster, ytterfönstret, och bara tvättat rent det lite, klippt ut kartong som passar i varje glasdel, tapetserat dessa och spänt ett resorband på baksidan så dom håller sig på plats, samt att det blir lätt för mig att ta ut varje skiva för sig och sätta in nya bilder!

Denna har jag stående i mitt sovrum, så det är det första jag ser när jag vaknar och det sista jag ser innan jag somnar!

Detta är en av de bilder som pryder min tavla! 

Denna bild symboliserar hur viktigt det är för mig att skriva,
det är så många ord som behöver komma ut... 

Min önskan om att senast när jag blir pensionär,
kunna flytta till varmare bredgrader

För som ni vet, så tror jag att tankens kraft är stor, och detta är mitt sätt att försöka förverkliga mina drömmar!

Visst är den dekorativ!


Kärlek!
V.

Kalla små prickar på min kropp...

Humm.. upplevde precis något så konstigt!

Jag var tvungen att lämna kontoret och gå ut och ta emot ett paket som anlände och när jag stod där ute kände jag kalla små prickar mot min hud! Kändes lite obehagligt samtidigt som det var lite skönt. Förstod inte vad det var, så jag googlade när jag kom in igen.

Men svaret av "Google" blev något om sköldkörtelproblem och annat konstigt... så jag la till "svarta moln" men blev inte klokare av det.

Så jag googlade lite till och då fick jag reda på att det kan ha varit något som heter "REGN"

Jag har något svagt minne av att jag har hört talas om detta fenomen förr... men det ligger långt bak i minnesbanken. Måste vara ett minne från ett tidigare liv!

Nåväl, det var lite uppfriskande, de där kalla prickarna, som tydligen kallas för droppar!

Nu ska jag nog ta och äta lite, och göra sista rycket innan jag "stämplar ut" och går på min semester del 2!


Kärlek!
Verula