söndag 29 juni 2014

Auraruskans inträde i mitt liv!



De senaste dagarna har varit fyllda med andliga händelser av olika slag. Inget jag tänker gå in på här och nu, men jag har däremot förstått vikten av att våga tro på det jag får till mig. Att jag faktiskt kan och har många fler rätt än fel när det kommer till den andliga, mediala biten i mitt liv.

I kväll så talade jag med en vän i telefonen, hon var i behov av lite guidning på det mediala planet. Jag hjälpte henne så gått jag kunde och det slutade med att jag berättade för henne om en situation som hände mig vintern 2012.


Jag hade ganska nyligt lärt mig att koppla upp och ner i min kommunikation med andra sidan. Även börja lärt mig att förstå vad dom säger mig. Det mesta handlar om att våga lite på vad jag får till mig via olika kanaler. Till exempel genom att jag hör en sång, eller får en känsla i kroppen. Jag kan se bilder framför mig eller så hör jag ord och meningar i mitt huvud med mera. Sedan handlar det om att sätta ihop rebusen till något begripligt. Det är det jag tycker är det svåra, att få ihop det! Men med övning så blir även det lättare!

Nåväl, denna specifika gång när jag hade kopplat upp mig mot mina guider så undrade jag varför jag kände mig så "tung" och nedstämd mest hela tiden? Då berättade dom för mig att jag måste "städa min aura" Jaha, tänkte jag och frågade; - Hur gör jag nu detta då? Direkt fick jag till svar; Med en auraruska så klart! Ehh med en vad då säger jag? och får höra igen; Med en auraruska! Som om det var det vanligaste ordet i världen! Då frågar jag vad det är och vart jag finner en Auraruska? Till svar får jag: Du går ut i den välvilliga skogen och hämtar en! Det är en lite gren av en gran, en tall och en enbuske! Men kom ihåg att fråga trädet om lov först och efter du tagit din lilla gren, att tacka! Jaha.. gå ut i den välvilliga skogen och göra mig en Auraruska var det!! Gissa om jag kände mig lätt galen, trodde helt klart att jag var färdig för hispan! Men, jag gjorde som jag blivit rådd! Jag tog min sekatör, gick rakt ut i skogen tills jag hittade en fin gran, ställer mig framför den och frågar högt och tydligt om jag får lov att ta en lite gren av den! Känner i känslan att det är helt ok så jag klipper av en liten kvist. Finner mig en tall och även en enbuske och gör om samma procedur. Väl hemma igen så tycker jag den är lite stickig att hålla i, så jag "frågar" mina guider vad som är lämpligt att ha som handtag?


Denna kommunikation sker i tysthet i mitt huvud, så ni som tror att jag går omkring och talar högt, fullt så tossig är jag inte ännu! *ler*

Åter till Auraruskan.. dom svara mig att nere i en låda ligger ett blått sidenband som passar fint! Sagt och gjort, jag går ner och letar.. men hittar inte de blåa, så jag tänker ta vitt band i stället! Men icke sa Nicke, (eller snarare Andarna) känner direkt att de inte är rätt, och dom tycker jag är lite lat som ber dom säga vart de ligger istället, så slipper jag leta mer. Men efter lite mer letande så finner jag det blå bandet! Knyter det fint om min ruska och sätter mig på farstukvisten och "borstar min aura!" Ser troligen ut lite som om jag hade suttit i en bastu med en björkkvist. Men nu är skillnaden att jag är fullt påklädd och sitter på farstubron i november med ett knippe barrväxter! Jag känner när jag är klar och vill kasta min ruska, för den känns smutsig! Så jag går ut i skogen och lägger den på komposthögen och säger åter igen tack till skogen! Ja, jag kände mig faktiskt renare i auran! Jag kan inte förklara det bättre än att jag kände mig nyvädrad och lättare!

Efter några dagar gör jag mig en ny, och städar lite till. Sedan talar mina guider om för mig att om jag ställer den i en vas på farstukvisten så håller den också onda andra borta. Så jag gör som dom säger, vem är jag att säga att det är fel? Det kan inte skada i alla fall!

Nästa gång jag träffar min andliga lärare så berättar jag detta för henne. Och hon finner det genialt! För både hon och jag har ju hört att man "städar med vit salvia" Jag frågade faktiskt mina guider om detta och dom skattade gott åt mig, och sa "Om du kan finna vit salvia i vår nordiska fauna så använd den!" Den växten hör hemma på varmare breddgrader, så vi i norden har sedan länge använt oss av en Auraruska vid rening! 



Min mediala lärare tog till sig detta med glädje och frågade om hon fick använda sig av en auraruska själv, vilket hon givetvis får! Och det får även ni, om ni så vill! Men glöm aldrig att fråga trädet om lov, och därefter att tacka! För vi måste visa allt levande respekt, även träden i den välvilliga skogen!

Kärlek!
V.

Ps. Det kan vara så att jag skrivit om detta förr.. men är osäker. Men det spelar ingen roll, för auraruskan är värd att bli omtalad igen! Ds.

fredag 27 juni 2014

Semester del 1!



Nu har jag 16 dagar framför mig som jag själv äger helt! Jag kan helt själv, utan hänsyn till någon eller något, sova hur länge jag vill! Ätan när jag vill och gå och lägga mig när jag vill! Jag kan fylla dagarna med precis vilket innehåll jag än önskar, utan  en enda tanke på mejl, växeltlefoner, momsrapporter, lönedaatum och annat som vanligen fyller mina dagar. 16 dagar som jag kan göra vad jag vill med oavett vilket väder det erbjuds! Mina, bara mina tomma dagar att fylla! Underbart! Älskar tanke på att jag kommer ha semester i dagarna 16! Sen blir det tillbaka till kontoret lite för att sedan gå på ledigt igen... ungefär när alla andra kommer tillbaka igen.. men det är då! Nu är det semester del 1 som infinner sig och jag omfamnar den med öppna armar! SEMESTER!!! 

Visst har jag tankar på vad jag skulle vilja göra. Som att till exempel besöka Wij trädgårdar, åka ner till Stockholm och bara strosa runt eller ta en sista minuten-resa mot medelhavet. Ligga på altanen och höra hur regnet smattrar mot altantaket eller gunga lätt i hängmattan i skuggan under päronträdet. Packa picknick och lägga mig på stranden och bara njuta av solen. Fika med härliga vänner och kanske spela lite krocket med min son och hans härliga sambo. Hälsa på barnbarnen och killa dom under fötterna. Plocka smultron på ett strå eller försöka fylla en korg med kantareller. Ta en långprommis i skogen och stanna till och fylla munnen av blåbär. Cykla ner på stan och äta en mjukglass. Äta middag på restaurang tillsammans med min man. Smutta på ett glas rött med grannbrudarna... Ja, massor finns det att fylla dagarna med.. 

Men det viktigaste för mig är nog att fylla dagen med det som känns rätt för stunden! Så får nog semester del 1 bli. Jag tar dagen som den kommer! 



Kärlek! 
V. 

fredag 20 juni 2014

Midsommar!

Idag är det midsommarafton och vädret är som det brukar denna dag.. lite för ruggigt för sommarklänningen men vad gör det? Mig gör det då inget, jag är glad att det är uppehållsväder!

Min man och jag hade inga speciella planer för denna dag, utan hade tänkt omfamna den som den erbjöd sig. Hade det varit varmt och skönt hade vi kanske tagit en båt ut till Limön och haft med matsäck och gjort oss en liten picknick. Eller helt enkelt stanna hemma och bara myst hemmavid!

Men i veckan slogs detta helt ikull och jag är jätteglad för det!

Min son ringde och småpratade lite och frågade vad vi ska göra denna dag. Jag svarade att det var inget bestämt utan vi skulle ta det som det blev. Då säger han; Jag och Linda undrar om vi får komma hem till er och mysa lite? Gissa om jag blev både glad och förvånad? Det är ju så här att jag kan inte riktigt minnas när jag hade glädjen sist att få umgås med min son denna dag. Jag lever ju inte ihop med hans far, och har inte gjort det sedan Christopher var dryga året gammal. Det första åren så hade vi som det flesta separerade föräldrar, varannan storhelg! Men när Christopher blev stor nog, kanske runt 8 års ålder, att välja själv vart han ville vara, så fick han göra det. Han valde nästa varje år att fira midsommar med sin fars nya familj och sina syskon, kusiner och farmor och farfar. Vilket jag alltid hade stor förståelse för! Det är hans helg också och ska då givetvis umgås med de han önskar. Som förälder så får man inte vara egoistisk i detta fall tycker jag!

Sen blev han tonåring och då blev det kompisarna som blev hans midsommarval! Men nu, när han är 25 år, då föll valet på MAMMA och bonuspappa och jag är så glad över detta! Jag fullkomligt älskar det! Han är ju en helt underbar person att umgås med och även hans goa fina söta rara sambo Linda! Jag blir lycklig i deras sällskap!

Så jag har dukat fint på altanen. Handlat och fixat med mat och gofika och ser med glädje fram emot en trevlig kväll med härligt umgänge,  sällskapsspel och massa prat och skratt!

Hoppa säck och dansa små grodorna tror jag vi avstår, men vi kommer få en härlig kväll, det känner jag på mig! Vad kan gå fel när man har härliga, goa människor omkring sig? Mer behövs inte, oavsett väder och vindar!

Kärlek till er alla och en önskan om en trevlig midsommar!
V.


fredag 6 juni 2014

Älska nuet!

Nu sitter jag här igen, på min altan och skriver lite! Jag har faktiskt ingen aning om vad detta inlägg kommer handla om, utan det får helt enkelt bli det som fingrarna släpper igenom och det som huvudet behöver få ut!

Min plats för skrivandet idag är altanen. Jag fullkomligt älskar vår nya altan som vi precis byggt klar! Lagom varmt har jag det är i mitt loungehörn. Jag hör vattnet porla från mitt vattenspel i andra änden av altanen och utanför i fågelholken hör jag de små fågelungarna kvittra! Mamma fågel har fullt upp med att hämta mat åt de hungriga små! Jag tror att när jag skrivit klart ska jag nog hänga ut hängmattan och lägga mig där en stund och bara njuta av stunden! Att låta livet leva lite med mig helt enkelt!

Som ni säkerligen vet så är jag ju frälst i yogan och allt vad det innebär. Denna kurs som jag precis har avslutat så talade min yogalärare om de 8 attityderna inom yogan. Yoga är ju så mycket mer än bara de fysiska övningarna (asanas) Idag märker jag att den 7e attityden fyller min dag.

Så här lyder den;
Ickeväntan! Här och Nu är allt vi har. Träna på att inte hela tiden vara på väg till "nästa nu"! Stress skapas av att vi är "här" men vi vill vara "där"

"It is not uncommon for people to spend their whole life waiting to start living" 

"Most people want to get what they want, whereas the secret is to want what you get at this moment" 

Eckart Tolle

Så det ska jag nog träna på idag, att vara här och nu och trivas med det! 

Älska nuet!

Kärlek! 
V. 


torsdag 5 juni 2014

om att vara stolt Svensk!



I morgon tänker jag hissa flaggan. För i morgon är det Sveriges nationaldag, eller som den hette fram till 1983, Svenska flaggans dag! Sveriges nationaldag firas till minne av att Gustav Vasa valdes till svensk kung 1523, Sverige blev ett självständigt land och 1829 års regeringsform som gällde fram till 1974. Dessa händelser har samma datum, 6 juni! Allt enligt Wikipedia!

Men för mig så är Sveriges nationaldag något annat. Jag är stolt över att vara svensk och att bo i Sverige! Ett land som inte varit i krig sedan 1814, då mot Norge. (enligt Wikipedia)
Tänk att vi i år inte varit i krig på 200 år! Är inte det något att vara stolt över?

Jag bor i ett land där det flesta anser att alla människor har lika värde oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning! Jag bor i ett land med välfärd, bra sjukvård och fri tandvård upp till 18 års ålder. Jag bor i ett land som har yttrandefrihet och demokrati! Med fri skolgång för barn och rösträtt för alla medborgare som fyllt 18 år. Vi har socialhjälp när det kniper och pengar från försäkringskassan om vi blir sjuka. Visst finns det utrymmer för förbättringar, det håller jag med om. Men betänk då att det finns många länder i världen som har det mycket mycket sämre!

Vi får uppleva alla fyra årstider och vi bor på en plats på jorden som är förskonad från många av de naturkatastrofer andra länder så svårt lider av!

Klicka här så får du se ett vackert bildspel över vårt vackra land!


Vi har allemansrätten som ger oss fri tillgång till skog och mark! Frisk luft att andas och rent vatten i våra bäckar! Detta är inte en självklarhet för större delen av världen!

Det flesta av oss har tak över huvudet och mat i magen varje dag! Gatubarn är inget vi ser, men visst finns det hemlösa och tiggare, men som sagt, det finns utrymmer till ytterligare förbättringar i vårt underbara fina Sverige!

Vi tar emot asylsökanden, och anser att alla är välkomna hit! Men jag önskar att handläggningstiden för dessa var mycket kortare, så dom också får komma in i vårt fina samhälle och leva sina liv som självförsörjande. För det tro jag att de flesta människor vill! Jag är stolt över det mångkulturella samhälle vi har! Det är en tillgång, det anser i alla fall jag!

Så, i morgon när jag hissar min flagga gör jag det för jag är stolt över det land jag lever i och att vara Svensk! Detta är inte att vara rasist! Det är raka motsatsen faktiskt! Jag är Svensk och mycket stolt över det de flesta av oss Svenskar står för!

Klicka här om du vill höra Sveriges nationalsång!


Kärlek till er alla i vårt vackra avlånga land!
V.



onsdag 4 juni 2014

när jag får ge av mina kunskaper och få sådan härlig tacksamhet tillbaka!

Tänk att lilla jag kan göra sådan skillnad för någon annan! Om någon hade talat om det för mig för två år sedan hade jag nog skrattat!

För kanske 1,5 månad sedan fick jag ett sms av en tjej som undrade om jag skulle vilja ta mig tid att komma hem till henne och kolla lite, för hon hade upplevt lite aktiviteter. För hennes del var det inte så jobbigt sa hon, mest för hundarnas skull.. eller ja, visst hade hon också upplevt grejjer.. men det var nog mest jobbigt för hundarna.. Hon hade ju hört att jag var så bra, och äntligen tagit sig mod att höra av sig!

Jag häpnade! "hört att jag var så bra" Jösses! Hur ska jag hantera denna info?!!? Självklart vill jag hjälpa henne och hennes hundar, men att jag "är så himla bra" vet jag inte om jag vågade skriva under på. Det är ju inte så märkvärdigt, jag kollar ju bara in vilka aktiviteter det är, talar om det, och hjälper de över som behöver hjälp och lämnar hälsningar från de som önskar de! Jag har ju nyss lärt mig själv ju! Jag gick ju i vild panik till ett medium här i stan och bad om  hjälp att få tyst, för jag trodde helt ärligt att jag var på väg att bli knäpp! Det slutade med två kurser, sen sa hon att när det kom till den mediala biten så kunde hon inte lära mig något mer (detta från ett högt aktat medium) utan nu måste jag bara träna och våga tro på mig själv och det jag får till mig sa hon! Bästa fina Gittan!

Nåväl, jag bestämde en dag och tid när jag skulle hem till denna tjej och hjälpa henne med de som föregicks i hennes hem. På morgonen när jag vaknade så "öppnade jag upp mig" och fick ganska omgående kontakt med en kvinna som var väldigt ivrig att vi skulle komma iväg, men hon fick hålla sig till tåls... nåja, jag ska inte sitta här och berätta ingående vad som hände, för de tycker jag hamnar lite under min "tystnadsplikt" som medium. Men jag kan säga så här att kvinna påstod att jag skulle va välkommen om jag kom ett par timmar tidigare, vilket visade sig att jag hade varit, för tjejen satt och "bara väntade" på att jag skulle komma. Förväntansfull och lite nervös sa hon att hon var också.

Förväntansfull och nervös? För att jag ska komma hem till henne? Detta är för mig helt orimligt! Jag är ju bara jag, inte så mycket att vara nervös för tycker jag. Jag är ju inte direkt någon kändis som man blir lite "starstruck" över!

Nåja, jag hann inte mer än innanför dörren så var det igång. Jag gjorde mitt, dvs samlade information och återberättade de för tjejen, hjälpte en man över och berättade om hennes beskyddare, skyddsängel eller guide, kalla det vad du vill.

Jag insåg fort att denna tjej var lika mottaglig som jag alltid varit och jag erbjöd mig att lära henne hur hon gör för att öppna och stänga sin kanal till andra sidan. Det ville hon gärna prova, för det är mycket energikrävande att ständigt vara påkopplad kan jag lova.

Så i söndags kom hon hem till mig och vi fikade och pratade en stund om ditt och datt. Nej, de gjorde vi inte alls, vi talade om de som hänt när jag var hem till henne och vad som hänt efter det. Lite runt mina upplevelser i livet rörande andligheten och hur jag gör för att hantera detta. Jag lärde henne att koppla upp och stänga ner och gav henne lite tips på vad hon kan öva på, hur hon kan prata med sina hjälpare mm.

I veckan som gått har jag fått små rapporter om vilka framsteg hon gör och hur glad hon är över den hjälp jag gett henne. Jag blir så lycklig in i hela själen! Tänk att jag med mina ringa kunskaper kan göra någon annan så glad och nöjd! Jag tycker inte att det är så märkvärdigt men hon blir så glad och tacksam! Visst är det fint!

Att få dela med sig av det man är bra på, och tycker är lätt till någon som så innerligt behöver kunskapen och sedan få "betalt" genom att få vara med och dela den personens lycka och eufori över sina nyvunna kunskaper, det är livslycka tycker jag!

Å tänk att jag kunde lära henne, det visste jag inte att jag kunde! Men nu vet jag att jag kan även det!

Tänk om jag oftare reflekterade över de saker jag kan, och mindre på det jag inte kan, då tror jag det skulle bli lite roligare att leva. Jag är duktig på att klanka ner på mig själv och inte tycka att jag kan så mycket, att alla är lite bättre än jag. Men så är det ju inte. Alla är bra på något. Jag har mina fina egenskaper som gör att jag är just den fina människa jag är! Ni har era fina sidor som gör er till ert bästa jag!

Jaha, hur slutar jag nu detta inlägg? Jag vet inte, måste jag alltid ha en "knorr" på slutet? Nix, det behöver jag inte, detta är min blogg så jag gör som jag vill *ler stort*

Stort tack till er som läser, det gör mig innerligt glad att ni vill se vad jag skriver om! Idag blev det om att vara medial. Imorgon kanske det blir om något helt annat!


Kärlek till er alla i massor både från mig och de dina på andra sidan!
V.