... om hår!

Hår! Ja hår, i alla olika former har upptagit mina tankar i några dagar nu! De olika idealen som styr vårat hår!

Jag tänker tex på håriga ben. Det finns nog inte en enda kvinna som inte har håriga ben, men alla tycker vi att dessa hår ska bort! Dom ska inte vara där, för det är fult! Jag håller fullständigt med, håriga ben på en kvinna tycker jag inte är fint och mycket okvinnligt. Sorry, jag tycker så faktiskt. Likaså tycker jag nog att ett par välplockade ögonbryn är fint på en kvinna, rakad under armarna och "bikinisnygg" om jag uttrycker mig lite försynt. Mustasch och skägg passar inte heller på en kvinna. Men likväl är vi många som är födda med både hårsäckar under armarna, på benen, i ljumsken på läppen och hakan.





Jag är dock begåvad med ovanligt mycket av hårvaran! På gott och på ont! Kvinnor uttrycker ofta sin fascination över mitt hår, och då syftar jag på de på huvudet! Det är långt och tjockt och tydligen avundsvärt! Men jag brukar alltid säga att "Ja, de är fint, men vill du ha detta (drar i en stor tofs på huvudet) så får du även ta mustaschen och dom ludna benen! För du får inte välja, det är allt eller inget! Men se, då vill dom inte! Nej, nu går inte jag omkring med en stor svart mustasch, lovar! Och jag tror också att min musche är mycket större i mina ögon än andras, men jag kan ta bort den, och tur är väl det!



Men nu är det ju så att detta "hårmode" eller fixering om ni så vill, är ju ändå en trend, eller? Någon kom på att tjejer ska inte vara håriga, och så börjades de trenda på det! Inte som på -70talet när de var ludet både här och där. Men om det helt plötsligt blev trendigt att killar ska ha rakade ben och inget ansiktshår, skulle dom falla dit på det? Jag tror faktiskt inte det. För jag har mycket svårt att se män stå och ansa sig varje dag som kvinnor gör, raka benen flera gånger i veckan och rycka och forma och fixa mest hela tiden! Tror dom är lite för bekväma för det, och att vi kvinnor är lite mer fåfänga än vad män är, vad tror du?

Sen kan jag också fundera hur dom olika hårsäckarna funkar! Jag menar, hur kan håret på benen veta att nu ska jag sluta växa för nu är jag 1.5 cm lång, medan håret på huvudet kan växa hur långt som helst! Tur är det att de är som det är, för jag skulle tycka de vara super-jobbigt med gummisnodd även i ögonbrynen!! Fast de är klart, lugg skulle ju få en ny innebörd om ögonbrynen kan växa sig hur långa som helst.. Ett diadem som håller bort ögonbrynen... humm.. nä nu lär jag släppa tanken på dessa galet långa ögonbryn..


Nu har vi ju också den trend att allt hår som ska finnas kvar ska vara långt! Håret på huvudet ska förlängas, ögonfransarna ska antingen boostas med cerum eller förlängas på andra vis! Kommer detta innebära att sen, när det svänger, så ska vi klippa ögonfransarna och raka bort ögonbrynen eller vad?

Tur att det inte är trend på att hoppa på ett ben, eller att bara ha ett öra, eller att raka bort ögonbrynen!

Så hur är det nu, är vi lättlurade eller är det vi som bestämmer själva hur vi vill se ut, eller har dom lyckats med att få oss att tro att det är vi som bestämt?

Jag vet inte!

Kärlek till er alla!

Verula

om Boy Georges ögonskugga och blommor i pannrummet

Nu har jag precis kommit upp från pannrummet där jag har suttit i 30 minuter utan att gråta! Nu undrar ni kanske varför jag skulle sitta i pannrummet i 30 min och dessutom gråta. Men det är inte så konstigt faktiskt.. jag ska förklara allt för er!

För kanske 2-3 veckor började jag notera att mina ögon rann ofta.. tårade sig liksom.. och strax efter detta så började jag få röda eksem-liknande områden på ögonlocken.. såg ut som jag lånat ögonskugga av Boy George! Så jag började fundera på om jag grät mycket i motvind, grät uppåt liksom, eller om jag grät mycket i sömnen så det låg "tårpölar" av saltvatten och torkade ut mina ögonlock! (jag vet, det är bara jag som kan analysera ett litet eksem på ögonlocket på detta sätt) Men kom fram till att detta verkade mycket skumt att gråta uppåt.. att ens bara gråta utan anledning hemma, speciellt i vardagsrummet verkade lite annorlunda bara de.. Att jag skulle drabbats av pollenallergi på hösten kändes också mycket annorlunda, men jag är å andra sidan inte som alla andra heller..







Hur som helst så var mitt mått rågat, eller tårkanalen tömd för sista gången i går kände jag. Nu är det BRA! Nu räcker det! Så jag började titta mig omkring i vardagsrummet och ser mitt brickbord som är fyllt med orkideer, varav 2 stycken står i blom.. och är på väg att blomma över.. bestämmer mig för att det är deras "fel" att jag gråter och bär bestämt ner dom i pannrummet för husarrest! Basta! Där kan dom stå och vara fina. Går upp i soffan igen och känner efter en stund att jag fortfarande har vagelkänsla i ögonen och tårarna vill fram.. PANIK!! Ser doftblock som står och dräller i vardagsrummet, så jag tar dom och bär ut dom på altanen!

Och döm om min förvåning att det börjar sakta lugna ner sig i mina ögon... svider nästan ingenting, ingen känsla av vaglar i ögonen.. inga tårar! Kommer detta hålla i sig blir ju nästa tanke, och vad är orsaken?

Så i dag när jag varit hemma några timmar så kommer jag på att jag är tårfri!!!! Underbart att kunna vara hemma utan att gråta hela tiden! Så jag bestämmer mig för att sätta mig i pannrummet och umgås lite med mina orkideer, för att se om dom lockar fram mina tårar igen! Så sagt och gjort, jag tar mobilen med mig ner i pannrummet där jag facebookar lite och talar i telefon med en av mina bästa vänner... ser att det är en spindel där nere som försöker bygga sig ett nät.. jag låter honom hållas (ja, jag är djupt imponerad av mig själv) Sitter väl där i ca 30 minuter.. inte en enda tår, inte en enda gång det sved eller kliade! Så jag tror mina Orkideer kan frias från misstankarna om att vara allergispridare.



Så nu har dom fått komma upp igen, och tar sig nu ett gemensamt bad i diskhon, i väntan på att få komma in i vardagsrummet igen!

Så, därför satt jag i 30 minuter i pannrummet utan att gråta! :)

Men jag måste säga att de var fint att ha blommor i pannrummet.. ska kolla lite vilken typ som skulle passa där nere i mörkret och värmen..


Ha nu en fabulöst fortsatt trevlig kväll/dag, beroende på när ni läser!

Och glöm inte bort att DU är en värdefull och vacker människa!

Kärlek!
Verula

om tyska prepositioner & 8ans multiplikationstabell

Jag har blivit påmind om "konstiga" saker jag minns av olika orsaker. Så jag ägnade en lite stund till dessa minnen och varför jag minns dom och inte kommer ihåg sådan som jag kanske vill minnas.

1982 så var jag på sommaren i England. Där hittade jag en porslingstallrik med en jättefin text som jag köpte för att ge till min mamma. Jag minns texten ännu.. hittade även en bild på den på nätet..

God made many lovely things, Sunsets and flowers and trees. Birds and starlight and loyal friends. And after He made all these He gave another gift more rare, More loving and more true, A wonderful person most fair. A Mother dear as you.

Jag kan också rabbla prepositioner på tyska (men troligen inte stava till dom) an, auf, hinter, in, neben über, unter, for, swissen. Men jag kan inte säga; Sitt på stolen, ha fötterna under bordet, i tofflorna men på golvet!














Jag minns varför det på Brunnsgatan är en extra stopplinje kanske 4m bakom den "vanliga" vid stoppljuset (för att under cityfesten när vissa gator var avstända flyttades stopplinjen ner, så att bussar skulle kunna svänga ner där) Men jag minns inte hur många cityfester det var och när sista gick av stapeln.


Jag minns att vi skojade om fysiklärarens namn i högstadiet, men i stort sätt inget han skulle ha lärt mig på sina lektioner! (fysik var och är supertrist)

Jag minns nästan ordagrant vad M sa till mig  i sitt frieri för drygt 13 år sedan. Men vad han sa i går... tydligen inte lika minnesvärt...

Varför kan jag inte lära mig att minnas sånt som är nyttigt att minnas? Såsom kontoplanen, eller vallöftena som gavs, eller 8ans multiplikationstabell, eller kakreceptet som jag läste i en tidning i förbifarten, eller vad Bosse Rappne sa om en speciell trädgårdsväxt, eller alla koder jag måste minnas till alla evinnerliga kort jag har? Varför är det så, att vissa meningslösa händelser fastnar i minnet medan annat bara glöms bort?


Nåja, det får väl vara hur det vill med det där.. men visst skulle det vara bra om man kunde bestämma själv vad man vill minnas och inte minnas!

Men rolig kunskap att minnas är den som bara poppar upp och jag inte ens visste att jag lärt mig det någon gång, sådana minne är kul! Tex att prydnadsgräs inte ska klippas ner på hösten för då ökar risken för frostskador och sjukdommar i rotsystemet :)


Nu kommer jag inte ihåg något mer jag tänkte på när jag började skriva, så det är väl dax att publicera..


Ha det gott, och jag hoppas att ni fortfarande kommer ihåg att läsa min blogg!

Kärlek till er alla!
Verula