 |
| Med denna underbara bild vill jag bara önska er en härlig fredag i detta höstlika väder! |
fredag 31 augusti 2012
Dancing in the rain!
torsdag 30 augusti 2012
om att ta, ge och få energi...
Idag har jag funderat lite på det där med energitjuvar, eller inte nödvändigtvis tjuvar, utan även situationer som tjuvar mina energier.
.jpg)
Denna vecka har det varit något annorlunda med tycker jag, för många situationer och personer har snott min energi. Eller är det jag som tillåter dom att ta den? Troligen är det jag som låter dom snylta på mig. Varför låter jag detta ske? Har jag dåliga depåer själv som gör detta lättare. Jag kan tro att det är så faktiskt. Jag sänker min energigard tror jag och låter mig påverkas av andras negativa fält. Ja, det är nog så det är tror jag.
Jag tänkte mycket på detta när jag lämnade jobbet idag, för att åka iväg och pigga upp mig själv med lite vardagslyx, som att forma och färga ögonbrynen. Detta var nog den snabbaste återladdning någonsin tror jag. Att bli lite ompysslad av trevliga människor som vill mitt bästa är ju aldrig fel. Väl klar med detta så kände jag mig lite piggare och ville dela med mig av detta, och erbjudandet dök fort upp. När jag backar ut från min parkering så svänger en annan bilist in där, och jag tänker fort att min p-biljett är giltig 20 min till och sedan är det gratis parkering.. så jag "vevar" ner rutan och frågar om han vill ha min biljett, och jag tror att han blev tämligen förvånad, på ett positivt sätt. Tackar glatt och ger mig ett stort leende! Så där blev min energibank tankad lite till genom att ge, fick jag lite tillbaka. Livet är ju bra finurligt sådär tycker jag.
Väl hemma så hade jag förmånen att kunna njuta av en varm sensommarkväll nära naturen och den ger mig massor av energi den också...
Nu ska jag tända massor av ljus och koka en kopp te för att krypa upp i soffan och njuta av kvällen.
I helgen ska jag se till att jag får lite naturupplevelser och även fylla mina dagar med musik, för dessa två saker är bra för mig.
Vad ger dig energi?
.jpg)
Denna vecka har det varit något annorlunda med tycker jag, för många situationer och personer har snott min energi. Eller är det jag som tillåter dom att ta den? Troligen är det jag som låter dom snylta på mig. Varför låter jag detta ske? Har jag dåliga depåer själv som gör detta lättare. Jag kan tro att det är så faktiskt. Jag sänker min energigard tror jag och låter mig påverkas av andras negativa fält. Ja, det är nog så det är tror jag.
Väl hemma så hade jag förmånen att kunna njuta av en varm sensommarkväll nära naturen och den ger mig massor av energi den också...
Nu ska jag tända massor av ljus och koka en kopp te för att krypa upp i soffan och njuta av kvällen.
I helgen ska jag se till att jag får lite naturupplevelser och även fylla mina dagar med musik, för dessa två saker är bra för mig.
Vad ger dig energi?
onsdag 29 augusti 2012
om att äta sig mätt innan restaurangbesök!
Men vad är det med att stå kvällen innan tandläkarbesök och borsta tänderna, tandtråda och fejja som ett litet skogstroll? Tror jag att de ska gottgöra eventuellt 1 års försummelse? Jag vet inte, men jag gör så i alla fall! Och även denna gång har jag nu lovat mig själv att bli bättre på att grejja med tandtråden, eller den där lilla borsten som man kan använda nu.. Tänker i alla fall att jag ska bli bättre, och det vet ju alla att det är tanken som räknas! ;)
De är lika när jag ska till läkaren. Inte att jag borstar tänderna som en galning, utan att jag har knäppa grejjer för mig då också. Tex så måste jag peta öronen noga innan.. för tänk om han ska kolla där och jag har fullt med öronvax! Jättepinsamt!
Samt att det är alltid underklädesbekymer inför läkarbesök. Jag kan inte har för "spetsiga" underkläder, för vad ska han tro.. och jag kan inte ha dom där mjuka intvättade trosorna och behån.. utan de där lite vardagliga, dom som inte säger något annat än trist medelmåttig medelålders kvinna! Inte sticka ut åt något håll!
Det är lika knäppt som att jag tvättar håret innan jag går till frisören! Varför gör jag så kan jag undra? Men jag vill inte komma dit med skitigt hår, fast jag vet att hon kommer tvätta det och ha i en inpackning, för det är så vi alltid gör!
Lite som att äta sig mätt innan man går på restaurang! Jag gör inte så, men med tanke på vad jag skrivit ovan så skulle jag nog kunna göra de också, eller vad tror ni?
Kärlek! V.
måndag 27 augusti 2012
.. om nakenbad, meditation, midsommar och påskkärringar
Idag berättade en kille för mig att han och hans grabbgäng hade varit iväg och paddlat uppe i fjällen. Dom hade kommit fram till en mycket vacker plats, där det såg ut att vara perfekt fiskevatten och en kanonplats att tälta på. Men dom såg att det var ett gäng andra tält på platsen och började kika runt.. till slut så såg dom 2 killar och gick fram och pratade lite med dom. Det visade sig vara ett 15 tal tyskar som var där och tältade. Alla utom dessa två grabbar, som var kvar och passade lägret var i skogen och mediterade! I kväll skulle dom ha någon typ av ceremoni på stranden. Dom brukar komma till samma plats 2 gånger om året för det är så vackert där.. Det paddlande grabbgänget känner sig lite felplacerade och bestämmer sig för att paddla vidare, för dessa tyskar fiskade inte ens.. när dom kommit ca 100 m bort från lägret hör dom små glädjetjut och vänder sig om och ser ett gäng nakna människor springa rakt ut i ån för att ta sig ett nakenbad! Att dom inte kunde väntat lite tills dom kommit längre bort sa killen till mig, och undra vilken konstig typ av ceremoni som skulle hållas där till kvällen? Läskigt och skumma typer de där.. meditera och nakenbada!
Jo du tänkte jag. För de vi svenskar pysslar med är ju så normalt! Eller vad säger ni om att hugga ner en björk, linda den med lövade grenar, korsa en annan stam högt upp och i dessa hänga kransar fulla med blommor. Sedan resa upp denna skapelse och sedan hoppa runt den genom att hålla handen med andra människor som sjunger "små grodorna, små grodorna är lustiga att se" med tillhörande rörelser för att till kvällen dricka sig tokfull så man knappt minns vad som hände för att kalla detta den bästa helgen på hela året! Eller att på vintern ta in ett barrträd, ställa de i vatten, hänga färgglada kulor i den med tillhörande ljusslingor och annat fint pyssel som barnen gjort i skolan. Lägga paket under den och säga att vi ska fira Jesus födelse! Eller att måla ägg, rita påskkort och klä ut sig till kärring, tigga godis av grannen och samtidigt inte veta varför vi firar påsk!
De tycker jag låter som skumma ritualer jämförelsevis med att meditera i skogen på ett naturreservat, bada naken och ha en ceremoni på stranden till kvällen..
Jag vet inte.. men om man försöker se sitt eget beteende med lite perspektiv ibland så kanske inte andras blir så konstiga...
Nu ska jag äta en bit tårta (bara för att jag vill) och njuta av kvällen!
Kärlek! V.
Jo du tänkte jag. För de vi svenskar pysslar med är ju så normalt! Eller vad säger ni om att hugga ner en björk, linda den med lövade grenar, korsa en annan stam högt upp och i dessa hänga kransar fulla med blommor. Sedan resa upp denna skapelse och sedan hoppa runt den genom att hålla handen med andra människor som sjunger "små grodorna, små grodorna är lustiga att se" med tillhörande rörelser för att till kvällen dricka sig tokfull så man knappt minns vad som hände för att kalla detta den bästa helgen på hela året! Eller att på vintern ta in ett barrträd, ställa de i vatten, hänga färgglada kulor i den med tillhörande ljusslingor och annat fint pyssel som barnen gjort i skolan. Lägga paket under den och säga att vi ska fira Jesus födelse! Eller att måla ägg, rita påskkort och klä ut sig till kärring, tigga godis av grannen och samtidigt inte veta varför vi firar påsk!
De tycker jag låter som skumma ritualer jämförelsevis med att meditera i skogen på ett naturreservat, bada naken och ha en ceremoni på stranden till kvällen..
Jag vet inte.. men om man försöker se sitt eget beteende med lite perspektiv ibland så kanske inte andras blir så konstiga...
Nu ska jag äta en bit tårta (bara för att jag vill) och njuta av kvällen!
Kärlek! V.
söndag 26 augusti 2012
... om staden som sov sin söndagsslummer...
I går så var jag ut på en shopingrunda tillsammans med en av mina bästa väninnor, väninnor är det ett ord som används ofta? Det kändes så gammalmodigt på något sätt.. nåja, en av mina bästa vänner! I en av dessa affärer vi var och sprang i stötte vi på en produkt som vi inte begrep vad man har till, så nu tänkte jag se om ni är smartare än vad vi är :)
Denna produkt har sugploppar, och jag vet inte om den ska vara stående eller liggande. Dom blåa borstarna är lika hårda som på en diskborste. Vad tror ni man har den till? Den fanns bland rengöringsmedel, toapapper, diskborsta, klädnypor och andra sådana produkter. Skriv gärna vad ni tror, jag har ingen aning..
Apropå handla, så tänkte jag i morse vid 9-tiden, när jag åkte genom stan för att fixa några ärenden, att det var en typisk söndagskänsla från förr! Vad menar jag då? Jo, alla affärer var stängda, jag såg någon ensam flanör som gick och kikade i skyltfönstren och en man som satt och läste morgontidningen på ett öppet kafé. Staden sov sin söndagsslummer. Precis som förr när allt alltid var stängt på söndagar. Jag kom på mig själv att finna detta rogivande och lugnt. Avstressande på något vis.
När fick vi behovet att handla alla dagar i veckan, på alla tider på dygnet, nästan. För än så länge är de flesta affärer stängda på natten. Förr var det ovanligt att kunna handla efter kl 18 en vardag och efter kl 14 en lördag. Samt att de nästan alltid var stängt på söndagen. Är det bättre nu, när tillgängligheten är större och vi kan välja när vi ska shoppa. Eller var det bättre förr när vi var tvungna att vila på söndagen för det fanns inget "att göra" Har denna tillgänglighet gjort att vi inte behöver planera längre eller har den gett oss mer frihet att göra saker när vi vill och det passar oss?
Kommer denna utveckling att leda till att även myndigheter kommer ha öppet på helgerna också, och ingen dag i veckan är "helig"? Helgerna raderas ut och allt blir en lång vardag?
Jag vet inte själv vad jag tycker är bäst, måste vrida lite på dessa tankar känner jag. Men jag tycket i alla fall att det var lite nostalgiskt mysigt med att staden sov sin söndagsslummer. För ibland kan jag längta tillbaka till den tid vi inte var så anträffbara hela tiden. Då alla inte var uppkopplade dygnet runt och det inte ens fanns telefonsvarare! När man hade brevvänner och valde brevpapper med matchande kuvert efter humör och mottagare. Ja, jag vet, det låter som om jag är 107 år och är emot utvecklingen. Men så är det absolut inte.. jag kan bara känna att de blir lite mycket ibland.. men jag vet vart off-knappen sitter på både telefon och dator, så det är bara jag själv som hindrar mig från att vara oanträffbar.
Nu ska jag nog försöka hålla kvar den där känslan av söndagar från förr, som gav mig sådant lugn i kroppen och bara fortsätta att njuta av dagen!
Har ni tankar runt detta så är ni välkomna att dela med er av dom om ni vill. Vill ni vara anonyma så är det givetvis ok, men en signatur är uppskattat då det blir trevligare för mig att svara med ett "tilltalsnamn" :)
Njut nu av dagen!
Kram V.
Denna produkt har sugploppar, och jag vet inte om den ska vara stående eller liggande. Dom blåa borstarna är lika hårda som på en diskborste. Vad tror ni man har den till? Den fanns bland rengöringsmedel, toapapper, diskborsta, klädnypor och andra sådana produkter. Skriv gärna vad ni tror, jag har ingen aning..
Apropå handla, så tänkte jag i morse vid 9-tiden, när jag åkte genom stan för att fixa några ärenden, att det var en typisk söndagskänsla från förr! Vad menar jag då? Jo, alla affärer var stängda, jag såg någon ensam flanör som gick och kikade i skyltfönstren och en man som satt och läste morgontidningen på ett öppet kafé. Staden sov sin söndagsslummer. Precis som förr när allt alltid var stängt på söndagar. Jag kom på mig själv att finna detta rogivande och lugnt. Avstressande på något vis.
När fick vi behovet att handla alla dagar i veckan, på alla tider på dygnet, nästan. För än så länge är de flesta affärer stängda på natten. Förr var det ovanligt att kunna handla efter kl 18 en vardag och efter kl 14 en lördag. Samt att de nästan alltid var stängt på söndagen. Är det bättre nu, när tillgängligheten är större och vi kan välja när vi ska shoppa. Eller var det bättre förr när vi var tvungna att vila på söndagen för det fanns inget "att göra" Har denna tillgänglighet gjort att vi inte behöver planera längre eller har den gett oss mer frihet att göra saker när vi vill och det passar oss?
Kommer denna utveckling att leda till att även myndigheter kommer ha öppet på helgerna också, och ingen dag i veckan är "helig"? Helgerna raderas ut och allt blir en lång vardag?
Jag vet inte själv vad jag tycker är bäst, måste vrida lite på dessa tankar känner jag. Men jag tycket i alla fall att det var lite nostalgiskt mysigt med att staden sov sin söndagsslummer. För ibland kan jag längta tillbaka till den tid vi inte var så anträffbara hela tiden. Då alla inte var uppkopplade dygnet runt och det inte ens fanns telefonsvarare! När man hade brevvänner och valde brevpapper med matchande kuvert efter humör och mottagare. Ja, jag vet, det låter som om jag är 107 år och är emot utvecklingen. Men så är det absolut inte.. jag kan bara känna att de blir lite mycket ibland.. men jag vet vart off-knappen sitter på både telefon och dator, så det är bara jag själv som hindrar mig från att vara oanträffbar.
Nu ska jag nog försöka hålla kvar den där känslan av söndagar från förr, som gav mig sådant lugn i kroppen och bara fortsätta att njuta av dagen!
Har ni tankar runt detta så är ni välkomna att dela med er av dom om ni vill. Vill ni vara anonyma så är det givetvis ok, men en signatur är uppskattat då det blir trevligare för mig att svara med ett "tilltalsnamn" :)
Njut nu av dagen!
Kram V.
fredag 24 augusti 2012
... imse vimse spindel.. spola spindlen bort?
Chattade precis med min syster lite.. och kom då att tänka på en händelse som hon ofta påminner mig om.. Ja, det är lite pinsamt, men nu har det gått ett gäng år så jag kan se det komiska i det hela nu. Så jag ska försöka delge er denna händelse så gått jag kan.
Detta hände för sisådär 20 år sedan, jag var själv hemma och det var fredagskväll och jag skulle skynda mig att hoppa in i duschen och ta mig iväg på fest. Ja, jag klär av mig, precis som brukligt är inför en dusch och drar bort duschdraperiet och där, i botten på badkaret sitter en STOR svart luden spindel och stirrar på mig med sina läskiga ögon!
Jag blir ju givetvis hysteriskt rädd och backar fort ut i hallen, och där står jag, naken, rädd och med hopkrullade tår (ni vet, när man blir så där rädd så att man till och med drar in tårna) hyperventilerar och vet inte vad jag ska ta mig till!!! Jag smyger in (så att spindeln inte ska höra mig?) sträcker ut halsen så långt jag kan och kikar ner i badkaret, jo, han sitter kvar och bara glor!!! Backa ut fort!! Tänker! Vad ska liten, rädd kvinna göra för att få ta sin dusch i besittning? Jo, jag dränker den! Så sagt och gjort, jag går in i badrummet igen, sakta och försiktigt, för jag är ju fortfarande livrädd för detta monster, lyckas få i proppen och får på kranen! Men den jävlen kan simma!!! (flyter på ytspänningen) Plan 1 misslyckas totalt. Jag är superduperrädd nu och begriper inte vad jag ska göra, för duscha måste jag och spindeln måste dö! Annars törs jag mig inte hem igen om jag inte vet vart den är! Ytspänning? Humm.. diskmedel! Jag provar, sprutar ner diskmedel i badkaret, (vattnet sprutar ut ur kranen fotfarande) som nu är tämligen fullt, nästan uppe vid kanten! Och vad händer! Jo, det blir skumbad och spindeljäveln klättrar upp på kanten!!!! HJÄLP!!! Den kan komma ur karet!! (hur den kom dit från första början har jag inte ens tänkt på! Vad gör jag då! Jo, jag hoppar upp på toastolen och sätter mig i hörnet uppe på vattencisternen, och är nu nästan i upplösningstillstånd! Inser att jag har en telefon i handen (ingen aning om hur den kom dit) så jag ringer min syster! (som bor 20 mil bort och är precis lika rädd för spindlar som jag) och förklara hela situationen för henne, medans jag stirrar på spindeln och märker att jag måste stänga av kranen innan vattnet spolar spindeln över kanten! Jag lyckas få av kranen medan min syster skrattar hysteriskt i andra änden av telefonen och i sin fantasi ser hon en Gollumliknande figur sitta och skaka av skräck uppkrupen på toan!
Hon undrar vad jag tror hon kan göra, och de kan jag givetvis inte svara på.. så vi avväcklar samtalet efter ett och annat tips om telefonkataloger och dammsugare som mordvapen, varvid alla kommer misslyckas, dels på grund av spindelns placering på kanten och allt vatten..
Jag ringer samtal 2, vännen vars fest jag är på väg till! Han skrattar gått åt mig och undrar vad jag tror han kan göra, för köra bil kan han inte!
Det slutar med att jag stänger badrumsdörren, klär på mig, sätter mig i bilen och hämtar denna vän i andra änden av stan.. kör hem till mig, han tar spindeln i lite papper och SPOLAR NER DEN I TOAN! Jaha, nu kommer jag inte kunna kissa heller utan att spola minst 20 ggr, för jag har sett att den jäveln kunde simma!
Jag duschar, festen var skoj, och detta minne kommer nu leva för evigt!
Kram V.
Detta hände för sisådär 20 år sedan, jag var själv hemma och det var fredagskväll och jag skulle skynda mig att hoppa in i duschen och ta mig iväg på fest. Ja, jag klär av mig, precis som brukligt är inför en dusch och drar bort duschdraperiet och där, i botten på badkaret sitter en STOR svart luden spindel och stirrar på mig med sina läskiga ögon!
Jag blir ju givetvis hysteriskt rädd och backar fort ut i hallen, och där står jag, naken, rädd och med hopkrullade tår (ni vet, när man blir så där rädd så att man till och med drar in tårna) hyperventilerar och vet inte vad jag ska ta mig till!!! Jag smyger in (så att spindeln inte ska höra mig?) sträcker ut halsen så långt jag kan och kikar ner i badkaret, jo, han sitter kvar och bara glor!!! Backa ut fort!! Tänker! Vad ska liten, rädd kvinna göra för att få ta sin dusch i besittning? Jo, jag dränker den! Så sagt och gjort, jag går in i badrummet igen, sakta och försiktigt, för jag är ju fortfarande livrädd för detta monster, lyckas få i proppen och får på kranen! Men den jävlen kan simma!!! (flyter på ytspänningen) Plan 1 misslyckas totalt. Jag är superduperrädd nu och begriper inte vad jag ska göra, för duscha måste jag och spindeln måste dö! Annars törs jag mig inte hem igen om jag inte vet vart den är! Ytspänning? Humm.. diskmedel! Jag provar, sprutar ner diskmedel i badkaret, (vattnet sprutar ut ur kranen fotfarande) som nu är tämligen fullt, nästan uppe vid kanten! Och vad händer! Jo, det blir skumbad och spindeljäveln klättrar upp på kanten!!!! HJÄLP!!! Den kan komma ur karet!! (hur den kom dit från första början har jag inte ens tänkt på! Vad gör jag då! Jo, jag hoppar upp på toastolen och sätter mig i hörnet uppe på vattencisternen, och är nu nästan i upplösningstillstånd! Inser att jag har en telefon i handen (ingen aning om hur den kom dit) så jag ringer min syster! (som bor 20 mil bort och är precis lika rädd för spindlar som jag) och förklara hela situationen för henne, medans jag stirrar på spindeln och märker att jag måste stänga av kranen innan vattnet spolar spindeln över kanten! Jag lyckas få av kranen medan min syster skrattar hysteriskt i andra änden av telefonen och i sin fantasi ser hon en Gollumliknande figur sitta och skaka av skräck uppkrupen på toan!
Hon undrar vad jag tror hon kan göra, och de kan jag givetvis inte svara på.. så vi avväcklar samtalet efter ett och annat tips om telefonkataloger och dammsugare som mordvapen, varvid alla kommer misslyckas, dels på grund av spindelns placering på kanten och allt vatten..
Jag ringer samtal 2, vännen vars fest jag är på väg till! Han skrattar gått åt mig och undrar vad jag tror han kan göra, för köra bil kan han inte!
Det slutar med att jag stänger badrumsdörren, klär på mig, sätter mig i bilen och hämtar denna vän i andra änden av stan.. kör hem till mig, han tar spindeln i lite papper och SPOLAR NER DEN I TOAN! Jaha, nu kommer jag inte kunna kissa heller utan att spola minst 20 ggr, för jag har sett att den jäveln kunde simma!
Jag duschar, festen var skoj, och detta minne kommer nu leva för evigt!
Kram V.
God morgon!
Nu på morgonen när jag gick till jobbet så träffade jag en "kontorsgranne" Han säger -"Visst är det skönt att jobba" med en underton av ironi.
Jag svarar, troligen lite för piggt och glatt -"Ja, i alla fall om man betänker alternativen, som sjukskriven eller arbetslös. Dessutom är det ju veckans bästa dag, Fredag!"
Han skrattar till och säger, -"Ja, du har helt rätt, jag vet inte varför jag en tog upp det och hur jag tänkte" Han ler, och säger " ha en fortsatt trevlig fredag då" och jag säger, tack det samma! :)
Tänk vad lätt allt blir om man bara tänker lite positivt. Jag tror i alla fall att jag vände hans negativa tanke om så bara för en liten stund!
God morgon, och glöm inte njuta av dagen som erbjuds!
Kram V.
Jag svarar, troligen lite för piggt och glatt -"Ja, i alla fall om man betänker alternativen, som sjukskriven eller arbetslös. Dessutom är det ju veckans bästa dag, Fredag!"
Han skrattar till och säger, -"Ja, du har helt rätt, jag vet inte varför jag en tog upp det och hur jag tänkte" Han ler, och säger " ha en fortsatt trevlig fredag då" och jag säger, tack det samma! :)
Tänk vad lätt allt blir om man bara tänker lite positivt. Jag tror i alla fall att jag vände hans negativa tanke om så bara för en liten stund!
God morgon, och glöm inte njuta av dagen som erbjuds!
Kram V.
onsdag 22 augusti 2012
...om mitt matslöseri
Idag har jag reflekterat över slöseri.
De jag tänker på är mitt eget slöseri på mat till exempel. Det kastas så mycket mat, helt i onödan. Eller jag kastar ju inte fullt fresch mat, utan jag äter inte upp det i tid, så de hinner bli dåligt. Vågar inte ens tänka på hur mycket pengar jag bara kastar i komposten. För det första så lagar jag nog mer mat än vad vi behöver. Detta börjar ju givetvis med att jag handlar för mycket.
Men om jag lagar för mycket mat, så borde jag väl frysa in den eller äta den i flera dagar i rad. Men nix, de gör jag inte. Idag kastade jag grönsaker som blivit dåliga, i går kastade jag säkert 4 måltider, bara för att de stått i kylen för länge. Detta slöseri retar mig!
Det finns säkert många som skulle velat ha min mat och jag bara helt respektlöst kastar den. Nu menar jag inte att jag ska ropa på förbipasserande och bjuda in dom på mat. Utan jag menar att det finns så många som kanske inte har råd att köpa mat alla dagar och jag bara kastar. Dom blir förvisso inte mättare för att jag kastar mindre mat.. men jag hoppas ni förstår hur jag tänker...
Jag gör kraftansträngningar med jämna mellanrum på att skärpa till mig, och ta tillvara på det kylen erbjuder. Men vipps så halkar jag tillbaka till gamla vanor. Jag kan inte föreställa mig att min mamma kastade lika mycket som jag gör.. men det lagades annan mat förr också. (som om de skulle vara en ursäkt) Pytt i panna på gamla rester är inte något jag gör direkt, men borde kanske börja. Jag är även dålig på att använda mig av säsongens varor vilket jag vill bli bättre på. Dels på grund av miljön och dels på grund av ekonomin. Det kanske blir lättare att skärpa mig nu när jag skrivit om det för hela världen!
(siktar stort och tror att min blogg kommer bli den mest besökta i hela världen *blink blink*)
Nu ska jag försöka skärpa mig en gång för alla!
Tanken är i alla fall god och viljan genuin, sen får vi se hur långt det räcker!
Kram V.
De jag tänker på är mitt eget slöseri på mat till exempel. Det kastas så mycket mat, helt i onödan. Eller jag kastar ju inte fullt fresch mat, utan jag äter inte upp det i tid, så de hinner bli dåligt. Vågar inte ens tänka på hur mycket pengar jag bara kastar i komposten. För det första så lagar jag nog mer mat än vad vi behöver. Detta börjar ju givetvis med att jag handlar för mycket.Men om jag lagar för mycket mat, så borde jag väl frysa in den eller äta den i flera dagar i rad. Men nix, de gör jag inte. Idag kastade jag grönsaker som blivit dåliga, i går kastade jag säkert 4 måltider, bara för att de stått i kylen för länge. Detta slöseri retar mig!
Det finns säkert många som skulle velat ha min mat och jag bara helt respektlöst kastar den. Nu menar jag inte att jag ska ropa på förbipasserande och bjuda in dom på mat. Utan jag menar att det finns så många som kanske inte har råd att köpa mat alla dagar och jag bara kastar. Dom blir förvisso inte mättare för att jag kastar mindre mat.. men jag hoppas ni förstår hur jag tänker...
Jag gör kraftansträngningar med jämna mellanrum på att skärpa till mig, och ta tillvara på det kylen erbjuder. Men vipps så halkar jag tillbaka till gamla vanor. Jag kan inte föreställa mig att min mamma kastade lika mycket som jag gör.. men det lagades annan mat förr också. (som om de skulle vara en ursäkt) Pytt i panna på gamla rester är inte något jag gör direkt, men borde kanske börja. Jag är även dålig på att använda mig av säsongens varor vilket jag vill bli bättre på. Dels på grund av miljön och dels på grund av ekonomin. Det kanske blir lättare att skärpa mig nu när jag skrivit om det för hela världen!
(siktar stort och tror att min blogg kommer bli den mest besökta i hela världen *blink blink*)
Nu ska jag försöka skärpa mig en gång för alla!
Tanken är i alla fall god och viljan genuin, sen får vi se hur långt det räcker!
Kram V.
tisdag 21 augusti 2012
I dag har jag funderat lite på uttryck vi använder oss av och hur svårt det måste vara för nysvenskar att förstå oss ibland, inte konstigt att det blir missförstånd emellanåt.
Tex uttrycket är du bakom flötet? Vart är man då kan jag tänka? och från vilket håll betraktas jag i sådana fall när frågan uppkommer? Vanligen så har man ett fiskespö framför sig och i änden på det ett flöte. Om jag då är bakom flötet så bör du som frågar vara på sjön och dessutom ha dålig syn.. och vem är då "knäpp"? Den som sitter i båten och inte ser mig bakom flötet eller jag som bara fiskar?
Man ska inte kasta sten i glashus! Nä de ska man inte, men jag tycker inte man ska kasta sten alls faktiskt. Och vem har glashus, och heter de inte växthus då?
Man ska inte bränna sitt ljus i båda ändar! Hur skulle de gå till? Vilken ljusstake eller ljuslykta använder man då, och varför lämnade den som stöpte ljuset från början, veke kvar även i botten? Så dumt liksom!
Man ska börja gräva där man står! Men det är väl själklart! Har du försökt gräva där du INTE står? Helt hopplöst jobbigt, måste ha sådan lång spade också då!
Peppar peppar ta i trä! Varför valdes just den kryddan och de materialet? Om jag börjar säga salt salt ta i plast, kommer någon då förstå mig?
Nu är du väl ute och cyklar? Ja, vill du att jag ska cykla inomhus? Borde inte uttrycket vara Nu är du inne och kör bil? i syfte på att man gör något felaktigt?
Sedan snuddade jag vid tanken på att om man talar om att någon gått upp i vikt, så kan det hända att personen svarar; Ja, men jag ha tuggat till det själv! Det hoppas jag verkligen, för de skulle va så äckligt om någon tuggat din mat åt dig innan du svalde! Bläää!
Avslutningsvis tar jag upp lite slanguttryck, såsom Jag hajjar! Översatt till engelska, för att lättare förklara hur jag tänker, I sharks! Om då en nysvensk hör detta, efter någon kurs på SFI, så tänker dom troligen "Jag = Hon, hajjar = många stora otäcka däggdjur i havet som biter ihjäl folk!
Med detta avslutar jag mina funderingar för kvällen och hoppas på "återläsande"
Kram V.
Psst.. ni kan nu kommentera utan att "logga in" men din kommentar kommer inte publiceras innan jag godkänt den. Ett avsändarnamn är trevligt och ökar din chans att få in din kommentar
Kl är nu många timmar efter jag postade detta inlägg och jag måste revidera viss information rörande era möjligheter att kommentera. Jag har tagit bort att jag måste godkänna, då detta inte verkade funka så förträffligt.. så du får ditt inlägg inlagt direkt. Men jag uppskattar en avsändare i alla fall då jag tycker det är trevligt, och jag har också tagit bort ordverifieringen, då den tydligen var irriterande i massor! Hoppas ni har överseende med mig och mina inställningar, men det är faktiskt inte helt enkelt när jag aldrig har gjort det förr.. Men jag lär mig nya grejjer varje dag
Kram V.
Tex uttrycket är du bakom flötet? Vart är man då kan jag tänka? och från vilket håll betraktas jag i sådana fall när frågan uppkommer? Vanligen så har man ett fiskespö framför sig och i änden på det ett flöte. Om jag då är bakom flötet så bör du som frågar vara på sjön och dessutom ha dålig syn.. och vem är då "knäpp"? Den som sitter i båten och inte ser mig bakom flötet eller jag som bara fiskar?
Man ska inte kasta sten i glashus! Nä de ska man inte, men jag tycker inte man ska kasta sten alls faktiskt. Och vem har glashus, och heter de inte växthus då?
Man ska inte bränna sitt ljus i båda ändar! Hur skulle de gå till? Vilken ljusstake eller ljuslykta använder man då, och varför lämnade den som stöpte ljuset från början, veke kvar även i botten? Så dumt liksom!
Man ska börja gräva där man står! Men det är väl själklart! Har du försökt gräva där du INTE står? Helt hopplöst jobbigt, måste ha sådan lång spade också då!
Peppar peppar ta i trä! Varför valdes just den kryddan och de materialet? Om jag börjar säga salt salt ta i plast, kommer någon då förstå mig?
Nu är du väl ute och cyklar? Ja, vill du att jag ska cykla inomhus? Borde inte uttrycket vara Nu är du inne och kör bil? i syfte på att man gör något felaktigt?
Sedan snuddade jag vid tanken på att om man talar om att någon gått upp i vikt, så kan det hända att personen svarar; Ja, men jag ha tuggat till det själv! Det hoppas jag verkligen, för de skulle va så äckligt om någon tuggat din mat åt dig innan du svalde! Bläää!
Avslutningsvis tar jag upp lite slanguttryck, såsom Jag hajjar! Översatt till engelska, för att lättare förklara hur jag tänker, I sharks! Om då en nysvensk hör detta, efter någon kurs på SFI, så tänker dom troligen "Jag = Hon, hajjar = många stora otäcka däggdjur i havet som biter ihjäl folk!
Med detta avslutar jag mina funderingar för kvällen och hoppas på "återläsande"
Kram V.
Psst.. ni kan nu kommentera utan att "logga in" men din kommentar kommer inte publiceras innan jag godkänt den. Ett avsändarnamn är trevligt och ökar din chans att få in din kommentar
Kl är nu många timmar efter jag postade detta inlägg och jag måste revidera viss information rörande era möjligheter att kommentera. Jag har tagit bort att jag måste godkänna, då detta inte verkade funka så förträffligt.. så du får ditt inlägg inlagt direkt. Men jag uppskattar en avsändare i alla fall då jag tycker det är trevligt, och jag har också tagit bort ordverifieringen, då den tydligen var irriterande i massor! Hoppas ni har överseende med mig och mina inställningar, men det är faktiskt inte helt enkelt när jag aldrig har gjort det förr.. Men jag lär mig nya grejjer varje dag
Kram V.
måndag 20 augusti 2012
Skolstart, fästingar och namn är ämnena runt dagens tankar!
Ämnet på allas läppar idag verkar vara skolstarten! Det har fått mig att minnas en händelse som min mor återberättat för mig, från min skolstart när jag var 7 år. Jag står tillsammans med alla andra skolbarn och deras mammor, ja, detta var 1974 så det var mammorna och inte papporna, och väntar på att bli uppropad så vi får veta vilken klass jag ska gå i. Till slut ropar rektorn upp mig; Veronica till klass 1C! Detta är en stor skola upp till åk 9 och minst 4 klasser i varje årskull. Nåväl, under första veckan av skolan så går rektorn runt och presenterar sig i matsalen och kommer förbi mig och säger; Jaha vad heter du då lille vän? Och jag svarar självsäkert och kavat "Veronica! Det borde väl du veta, du har ju själv ropat upp mig! Så, för att återknyta till ett tidigare blogginlägg där jag skrev "hur kan man inte minnas mig, jag som är så trevlig" Den tanken började nog i mycket ringa ålder! ;)
Sedan hörde jag en berättelse idag som har med fästingar och göra, och ni ska nu få ta del av hur mina tankar far.. Jo, en man berättade att han fått ett fästingbett på.. vad ska vi säga.. sina genitalier! Vi skrattade gått åt att han berättade detta.. men det roliga slutade inte där.. utan han säger helt plötsligt, ja, jag skyller allt på katten! Då brister jag ut i ett asgarv och tänker att han kanske har lite väl intim relation med sin katt! Ja, ni hajjar hur min tanke for, ekivok som min fantasi är! Han förstår fort hur tokigt han uttryckt sig och säger, ja.. katten ligger ju i sängen! Och jag skrattar ännu mera! Men förstår ju att han menar att fästingarna släpper från kattens päls och kryper upp på honom. Så är det givetvis, men i min värld, i min tanke, blev det mycket ekivokt och intimt! Men ett gott skratt och det tackar jag honom för!
Sedan såg jag i almanackan att ett för mig nytt namn har namnsdag på onsdag, Henrika! Har aldrig hört de förr och börjar tänka på nya flicknamn man kan göra genom att endast tillsätta ett A efter ett pojknamn. Vad sägs om Kevina, säg det fort så låter det som Kvinna! Eller Osvalda, och eftersom det är ok att heta Bror, kan man då döpa en tjej till Syster? Klemensa? Man kan ju heta Lillemor, kan man då heta Lillefar? Ja, ni hajjar tanken.. många nya namn blir det! :)
Sedan har jag även funderingar på att prova låsa upp "kommentarerna" för alla, även dom utan OpenID osv.. och hoppas jag slipper otrevliga inlägg! För mitt "Fans", ni vet Anna, hon vill kommentera men kan inte, då vi inte är säkra på hur hon ska göra. Jag tror att openID får man om man har ett mailkonto knutet till tex g-mail eller Yahoo.. och man kan då logga in med de användarnamnet, för att inte folk ska kunna skiva anonyma elaka inlägg. Vi får se hur jag gör, för jag älskar när ni kommenterar :)
Njut nu av kvällen!
Kärlek, V.
 |
| Bilden har jag lånat från skolans hemsida. |
Sedan hörde jag en berättelse idag som har med fästingar och göra, och ni ska nu få ta del av hur mina tankar far.. Jo, en man berättade att han fått ett fästingbett på.. vad ska vi säga.. sina genitalier! Vi skrattade gått åt att han berättade detta.. men det roliga slutade inte där.. utan han säger helt plötsligt, ja, jag skyller allt på katten! Då brister jag ut i ett asgarv och tänker att han kanske har lite väl intim relation med sin katt! Ja, ni hajjar hur min tanke for, ekivok som min fantasi är! Han förstår fort hur tokigt han uttryckt sig och säger, ja.. katten ligger ju i sängen! Och jag skrattar ännu mera! Men förstår ju att han menar att fästingarna släpper från kattens päls och kryper upp på honom. Så är det givetvis, men i min värld, i min tanke, blev det mycket ekivokt och intimt! Men ett gott skratt och det tackar jag honom för!
Sedan såg jag i almanackan att ett för mig nytt namn har namnsdag på onsdag, Henrika! Har aldrig hört de förr och börjar tänka på nya flicknamn man kan göra genom att endast tillsätta ett A efter ett pojknamn. Vad sägs om Kevina, säg det fort så låter det som Kvinna! Eller Osvalda, och eftersom det är ok att heta Bror, kan man då döpa en tjej till Syster? Klemensa? Man kan ju heta Lillemor, kan man då heta Lillefar? Ja, ni hajjar tanken.. många nya namn blir det! :)
Sedan har jag även funderingar på att prova låsa upp "kommentarerna" för alla, även dom utan OpenID osv.. och hoppas jag slipper otrevliga inlägg! För mitt "Fans", ni vet Anna, hon vill kommentera men kan inte, då vi inte är säkra på hur hon ska göra. Jag tror att openID får man om man har ett mailkonto knutet till tex g-mail eller Yahoo.. och man kan då logga in med de användarnamnet, för att inte folk ska kunna skiva anonyma elaka inlägg. Vi får se hur jag gör, för jag älskar när ni kommenterar :)
Njut nu av kvällen!
Kärlek, V.
söndag 19 augusti 2012
I´ve got fanmail! Weehoo!!!
Jag har fått mitt första FANMAIL! Eller fanmail.. jag fick ett mail av en av mina läsare! Och nej, det var inte från en släkting som tycker synd om mig och ville ge mig lite uppskattning utan från en äkta läsare som jag inte känner! De ni! Hon skrev att hon läst min blogg via en delning på FB och blivit helt FRÄLST! Så nu är jag blogggud! Eller gud.. de kan jag ju inte vara då jag inte tror på gud.. men jag är helt klart läst!! Läst? Kan man ha det som en titel? Vad är du då, jag är administratör, gift, mor och läst? Kan man ha de på ett visitkort? Klart man kan! Jag kan allt jag själv vill, vill jag ha titeln läst så ska jag ha det. Nu har jag förvisso inga visitkort, men om jag hade, skulle det stå LÄST på dem!
Visitkort, har "vanligt" folk sådana idag? Jag vet inte.. Äh strunt samma.. tillbaka till mitt Fanmail, för det var så himla skoj! Jo, hon skrev som sagt att jag gjort henne frälst! Hon skrev att det var som jag hade skrivit superlänge, som ett proffs liksom! Hajjar ni att jag blev glad?! För i går när jag gick och la mig så låg jag där och snurrade i sängen lite oroligt och funderade på om jag verkligen ska blogga? Ska jag verkligen skriva om alla mina "knäppa" funderingar jag har, och hur kommer världen klara av "Verula-tankar" Är världen tillräckligt öppen för det? Men nu, nu vet jag att ska fortsätta, i alla fall veckan ut. ;)
Jag har själv börjat för något år sedan att skriva och säga uppskattande saker till människor i min närhet, och även utanför min vänkrets, till människor jag inte känner. Tex så när Måns, (inte Måsen Måns, för er som följt mig på FB tidigare) utan Måns Zelmerlöw när han hade haft sitt första "Allsång på Skansen" Då skrev jag ett mail till honom via FB om att jag tycket han gjorde det bra osv. Jag fick inget svar, men det gör inget, men jag hoppas han blev glad. Alla människor behöver uppskattning för det dom gör, eller är! Så var inte rädda för att ge positiv feedback, de mår alla bra av tror jag. :)
 |
| Humm.. ser ni texten på tröjjan?Betyder det att om man är Svensk och kring 40 så finns det en chans? Jag väljer att tro det i alla fall, lite "kärringsjuk" som jag känner mig i dag, och mycket mottaglig för smicker! :D |
Så tack Anna för mailet, det gjorde mig superglad, lite stolt, säker på att jag skulle skriva åtminstone ett inlägg till och nästan lite högmodig!
Kärlek! V.
lördag 18 augusti 2012
Många tankar blir det på en dag...
Idag har jag haft så många konstiga tankar. Eller nej, inte konstiga, inte för mig i alla fall. Men jag har förstått på min man, att han inte tänker som jag.. min syster brukar också säga att jag inte tänker som alla andra.. så nu ska ni få ett litet smakprov på hur mina tankar kan gå.
Morgonen började med att jag i trevligt sällskap satt på min framsida och tog en kopp kaffe med en otroligt god vän, när vi hör ljudet av hästhova. På gatan utanför mitt hus kommer en ryttare på hästrygg på väg upp mot skogen.. och jag njuter av ljudet av hovarna mot asfalten och undrar lite vad det är med de ljudet som gör att jag tycket det låter romantiskt.. För i min värld är hästar läskiga djur som sparkas och bits, och det är inte min syn på romantik!
Morgonen började med att jag i trevligt sällskap satt på min framsida och tog en kopp kaffe med en otroligt god vän, när vi hör ljudet av hästhova. På gatan utanför mitt hus kommer en ryttare på hästrygg på väg upp mot skogen.. och jag njuter av ljudet av hovarna mot asfalten och undrar lite vad det är med de ljudet som gör att jag tycket det låter romantiskt.. För i min värld är hästar läskiga djur som sparkas och bits, och det är inte min syn på romantik!
Jag låter hästen passera och fortsätter njuta av stunden med min vän.. efter någon timme vill vi ha mer kaffe så jag fyller på från termosen.. och ser att kaffet inte är så där klart i färgen som det brukar vara utan lite grumligt på något sätt, dessutom har det blivit lite kallt.. så jag undra lite för mig själv vad det är som gör att avsvalnat kaffe blir grumligt.. men jag frågar inte....
Dagen går och vi sitter inne och äter middag, ytterdörren är öppen då vi har en underbart varm och skön kväll och jag inser att vi ska stänga dörren då vi börjar få in så många mygg och flugor, så jag stänger dörren. Efter ett tag så inser jag att de fortfarande är myggit inne.. och undra hur de kan komma sig.. till jag kommer på att vi har ju ett stort hål i fasaden!! Vi river ju för att bygga nytt badrum och min make håller ju på att sätta in ett fönster. Hur jag ens kunde glömma det är i sig ett mirakel då vi haft hål i fasaden i över ett dygn!
Efter maten så går jag ut en sväng på gården och hör skogsduvorna kuttra och tänker på stadsduvorna i stan och undrar lite vart dom sover om natten? Man ser ju dom bara knata runt där på torget.. men ser aldrig skymten av ett bo.. så vart sover stadsduvan.. och vart lägger stadsduvan sina ägg och vart lär sig stadsduvans ungar sig flyga?
Och nyss blev jag precis påmind om en tanke jag haft förr, flera flera gånger! Jag MÅSTE komma ihåg att blunda när jag dör! För det finns inget som ser så läskigt ut som döda ögon! Fy fabian vad dom är läbbiga! Så min sista tanke i livet hoppas jag blir att blunda, då jag vill bespara den som finner mig, upplevelsen av döda ögon.
Ja, de här var ett litet smakprov på hur tankarna far runt i mitt huvud! Nu tänker jag luta mig tillbaka i soffan och njuta lite av kvällen.. men visst tänker jag lite på vad ni kommer tänka när ni läser om mina tankar..
Ha en fin kväll!
Verula
fredag 17 augusti 2012
Vem är du?
Detta hände mig inne på affären häromdagen vid ostdisken.
Tjej 1 - Men hej!!!! Åh va kul att se dig, det var inte igår! Hur är det? Bor ni kvar i radhuset? Länge sedan vi sågs!
Jag - Hej? (Tänker, vem fan är du? Känner igen dig, du har gått upp i vikt, ser lite ut som en tant.. humm.. vart ska jag placera dig) Jo tack, det är väl bra säger jag. (tänker, jag ska läggas in och opereras om två dar så jag är lite orolig och nervös) Vi bor inte kvar, har köpt hus! (tänker, vilken gång som vi bodde i radhus syftar hon på? Vem är hon.. var de hon som var tillsammans med den där trevliga killen på mitten av -80-talet? Måste ställa en fråga jag också, så kanske de klarnar) Hur är det med dig då, vart bor du nu?
Tjej1 - Jo men vi köpte ju hus i *nämner en stadsdel* vet du, vi bor kvar!
Jag; (tänker, ja, det är hon som var tillsammans med han.. vad han nu heter..) Skoj säger jag, kul att ni trivs, och du ser ut att må bra! Jag måste kila nu, har lite brådis! Sköt om dig, ses! Hej!
Jag tänker att om jag stått kvar så hade jag kanske börjat tvivla på om hon var den tjej som jag trodde.. fått frågor jag inte kunnat svara på och.. ja.. allt blivit pinsamt.. går vidare mot grönsakerna..
Då händer detta!
Kvinna2 - Men hej! De va länge sedan, hur är det?
Jag- (suck, inte igen) Hej, tack bra.. (tittar ner i hennes vagn) Tårta? säger jag (borde sagt, vem är du, du är bekant)
Kvinna 2 -Ja, mamma fyller 75 i morgon, ska fira henne lite, jag håller i kalaset!
Jag- Va fint av dig (tänker, hon bodde nog i samma trappuppgång som Millan.. vad inte dom grannar?) Du, jag har lite brådis, måste knata vidare.. hälsa och gratta mamma din, ses! Hej!
Går vidare och tänker vem var tjej 1 och kvinna 2? och framförallt, varför sa jag inte "-Du, du är jättebekant, men jag kan inte placera dig.. kan du hjälpa mig, hur är vi bekanta på för vis?
Varför är det så pinsamt att inte kunna placera en person, att inte minnas namn och platser man möts på? Tror vi att denna person är mindre betydelsefull bara för det? Skulle jag känna mig mindre värd bara för att någon inte kan placera mig på en gång? Och tror jag att jag ser lika dan ut som jag gjorde för 25 år sedan?
Ja, jag tror nog att jag ser likadan ut idag som för 25 år sedan, helt ärligt! Och lite stött skulle jag nog bli till en början om någon inte kom ihåg mig. Jag som är så otroligt trevlig, hur kan man glömma mig?
Men ärligt, inte skulle jag bli sur! Jag skulle helt klart föredra att dom var ärliga och sa som det var, så vi kan ha ett ärligt möte där i ostdisken!
Så, vad har jag lärt mig av detta då? Jo, behandla din nästa såsom du själv vill bli behandlad! Var ärlig,säg som det är! Jag tror jag kommer vinna på det i längden!
Så nästa gång ni ser mig, och jag frågar vem du är, så menar jag inget illa, utan jag vill verkligen minnas dig och de eventuella minnen vi har ihop!
Tjej 1 - Men hej!!!! Åh va kul att se dig, det var inte igår! Hur är det? Bor ni kvar i radhuset? Länge sedan vi sågs!
Jag - Hej? (Tänker, vem fan är du? Känner igen dig, du har gått upp i vikt, ser lite ut som en tant.. humm.. vart ska jag placera dig) Jo tack, det är väl bra säger jag. (tänker, jag ska läggas in och opereras om två dar så jag är lite orolig och nervös) Vi bor inte kvar, har köpt hus! (tänker, vilken gång som vi bodde i radhus syftar hon på? Vem är hon.. var de hon som var tillsammans med den där trevliga killen på mitten av -80-talet? Måste ställa en fråga jag också, så kanske de klarnar) Hur är det med dig då, vart bor du nu?
Tjej1 - Jo men vi köpte ju hus i *nämner en stadsdel* vet du, vi bor kvar!
Jag; (tänker, ja, det är hon som var tillsammans med han.. vad han nu heter..) Skoj säger jag, kul att ni trivs, och du ser ut att må bra! Jag måste kila nu, har lite brådis! Sköt om dig, ses! Hej!
Jag tänker att om jag stått kvar så hade jag kanske börjat tvivla på om hon var den tjej som jag trodde.. fått frågor jag inte kunnat svara på och.. ja.. allt blivit pinsamt.. går vidare mot grönsakerna..
Då händer detta!
Kvinna2 - Men hej! De va länge sedan, hur är det?
Jag- (suck, inte igen) Hej, tack bra.. (tittar ner i hennes vagn) Tårta? säger jag (borde sagt, vem är du, du är bekant)
Kvinna 2 -Ja, mamma fyller 75 i morgon, ska fira henne lite, jag håller i kalaset!
Jag- Va fint av dig (tänker, hon bodde nog i samma trappuppgång som Millan.. vad inte dom grannar?) Du, jag har lite brådis, måste knata vidare.. hälsa och gratta mamma din, ses! Hej!
Går vidare och tänker vem var tjej 1 och kvinna 2? och framförallt, varför sa jag inte "-Du, du är jättebekant, men jag kan inte placera dig.. kan du hjälpa mig, hur är vi bekanta på för vis?
Varför är det så pinsamt att inte kunna placera en person, att inte minnas namn och platser man möts på? Tror vi att denna person är mindre betydelsefull bara för det? Skulle jag känna mig mindre värd bara för att någon inte kan placera mig på en gång? Och tror jag att jag ser lika dan ut som jag gjorde för 25 år sedan?
Ja, jag tror nog att jag ser likadan ut idag som för 25 år sedan, helt ärligt! Och lite stött skulle jag nog bli till en början om någon inte kom ihåg mig. Jag som är så otroligt trevlig, hur kan man glömma mig?
Men ärligt, inte skulle jag bli sur! Jag skulle helt klart föredra att dom var ärliga och sa som det var, så vi kan ha ett ärligt möte där i ostdisken!
Så, vad har jag lärt mig av detta då? Jo, behandla din nästa såsom du själv vill bli behandlad! Var ärlig,säg som det är! Jag tror jag kommer vinna på det i längden!
Så nästa gång ni ser mig, och jag frågar vem du är, så menar jag inget illa, utan jag vill verkligen minnas dig och de eventuella minnen vi har ihop!
Kram V.
torsdag 16 augusti 2012
Dom sa precis på nyheterna att dödsfallen i kol ökar kraftigt bland äldre kvinnor. Jag hajja inte.. minskar dödsfallen av drunkning i olja då? Eller är det inte så många som dör i vedhögen eller bland pelletssäckarna lägre? Hur många har ens en hög kol hemma att dö i?
Jag vet, jag har en morbid humor, och jag är ledsen om någon blir illa berörd! Det är inte min avsikt!
För 2 år 2 månader och 9 dagar sedan slutade jag röka! Eller, jag gjorde ett rökuppehåll då som fortfarande håller i sig. Jag är jättestolt över mig själv faktiskt och kan inte begripa hur jag kunde hålla på med rökning i så många år utan att förstå! Idag, som icke rökande rökare ser jag på rökning med helt andra ögon... men nu ska inte detta bli en lång predikan om att man inte ska röka, för det tror jag alla redan vet. Utan jag vill mest hylla mig själv och alla andra som klarat av att sluta. Jag vill ge oss en stor applåd och höja upp oss till skyarna. För det är stort att bryta de mönstret!
Alla som vill sluta måste hitta sitt sätt, men jag vill bara tala om att de som till slut, efter många många misslyckade försök, fick mig att klara av det var läkemedlet Champix. Om du vill veta mer om detta, så tala med din läkare.
Nu, vill jag avsluta med en hyllning till mig själv och alla andra som klarat av att sluta!
Heja oss icke rökande rökare och låt mig få fortsätta få njuta av den friska luft jag idag omger mig med!
Kärlek!
//Verula
Humm.. jag var precis ut och tog en liten promenad och tänkte lite på min nya blogg och vad detta ska leda till.. jag funderade på vad jag ska skriva om och insåg att jag hade lite prestationsångest! Tänkte att "tänk om "dom" inte tycker om det jag skriver, tänk om ingen vill läsa!"
Men dessa tankar strider mot min livsfilosofi, som är att tänka positivt! Samt att jag har ju inte startat denna blogg enkom för er, utan mest för min egen skull så jag har ett forum att tanka ur alla mina tankar på! Sen om ni vill läsa och dessutom finner detta roande så är ju de en bonus kan jag känna.
Så jag bestämde mig på min promenad hem att inte bry mig att fundera så mycket på hur de jag skriver kommer tas emot utan bara låta fingrarna springa över tangenterna fritt som dom vill.
Nåväl, väl inne igen så tänkte jag att jag skulle spela ett parti Bejeweled Blitz som är ett spel på Facebook.. där kan man snurra på en "enarmad bandit" och tjäna ihop lite "pengar" och jag tänkte; "Nu vill jag ha 3 vita bollar och tjäna 5000 pengar" sen klickade jag på knappen! Upp kommer 3 vita bollar och jag får mina 5000 pluringar att spela för! Ha, tänk va lätt det är, att styra sitt liv bara med tankens kraft!
Har ni provat? Ja, klart att de inte fungerar varje gång.. men i stort i livet, om man tänker på morgonen att "Idag ska bli en bra dag!" så kommer troligen dagen också bli bra! Om jag står inför ett problem och väljer att se endast problemet och inte fokusera på den kommande lösningen så blir det jättesvårt. Om jag bestämmer mig för att jag kan och kommer lösa upp de hinder framför mig så blir livet lite lättare, att se livet från den ljusa sidan!
Ja, nu kan jag ju själv tycka att detta låter ju så himla pretentiöst och klatschigt men faktum är att livet blir lite roligare och lite lättare om man försöker vara positiv! Prova! Det värsta som kan hända är att du tänkte en positiv tanke i "onödan" Alla tankar går att vända till något bra, svårt i början men efter ett tag går det av bara farten!
Kärlek!
//Verula
Men dessa tankar strider mot min livsfilosofi, som är att tänka positivt! Samt att jag har ju inte startat denna blogg enkom för er, utan mest för min egen skull så jag har ett forum att tanka ur alla mina tankar på! Sen om ni vill läsa och dessutom finner detta roande så är ju de en bonus kan jag känna.
Så jag bestämde mig på min promenad hem att inte bry mig att fundera så mycket på hur de jag skriver kommer tas emot utan bara låta fingrarna springa över tangenterna fritt som dom vill.
Nåväl, väl inne igen så tänkte jag att jag skulle spela ett parti Bejeweled Blitz som är ett spel på Facebook.. där kan man snurra på en "enarmad bandit" och tjäna ihop lite "pengar" och jag tänkte; "Nu vill jag ha 3 vita bollar och tjäna 5000 pengar" sen klickade jag på knappen! Upp kommer 3 vita bollar och jag får mina 5000 pluringar att spela för! Ha, tänk va lätt det är, att styra sitt liv bara med tankens kraft!
Har ni provat? Ja, klart att de inte fungerar varje gång.. men i stort i livet, om man tänker på morgonen att "Idag ska bli en bra dag!" så kommer troligen dagen också bli bra! Om jag står inför ett problem och väljer att se endast problemet och inte fokusera på den kommande lösningen så blir det jättesvårt. Om jag bestämmer mig för att jag kan och kommer lösa upp de hinder framför mig så blir livet lite lättare, att se livet från den ljusa sidan!
Ja, nu kan jag ju själv tycka att detta låter ju så himla pretentiöst och klatschigt men faktum är att livet blir lite roligare och lite lättare om man försöker vara positiv! Prova! Det värsta som kan hända är att du tänkte en positiv tanke i "onödan" Alla tankar går att vända till något bra, svårt i början men efter ett tag går det av bara farten!
//Verula
Allt börjar någonstans..
Jaha.. då sitter jag här nu, efter många tankar och funderingar på om jag ska eller inte ska börja blogga. Men hur ska jag veta om det är "min grej" om jag aldrig provar? Hur ska jag veta om jag ens klara av att starta en blogg om jag inte testar? Men med tanke på att jag nu sitter här och skriver så har jag kanske klarat av att i alla fall skapa ett konto.. men jag är inte säker ännu.. Alla är vi barn i början och just nu känner jag mig som ett obefruktat ägg utan någon som helst kunskap. Stort äventyr de här. Men jag må va blond, men för den sakens skull långt ifrån korkad, så jag får nog häng på det här ganska fort. :) Det läskigaste som kan hända är att jag gör fel och får lov att göra om. Men vem vore jag om jag inte kan göra fel ibland? Och om jag aldrig gör fel hur ska jag då kunna lära mig något nytt? Tänk om man var fulllärd, va trist de skulle vara! Att aldrig behöva fråga, eller fundera på något.. usch va tråkigt. För de kommer ni märka, ni som eventuellt läser denna blogg, är att jag har många funderingar och tankar. Tankar, som enligt min make, endast är jag som har! Dessa ska ni nu få ta del av är min tanke i alla fall. Sedan vet jag ju inte vad denna blogg kommer leda till i framtiden, men det är ju det som gör det så spännande kan jag tycka!
Nu ska jag prova att publicera detta inlägg och se om jag har klarat av att skapa en blogg. Önska mig lycka till så får vi hoppas att jag kan roa er lite med mina tankar och funderingar i framtiden.
Kram Verula
P.s. Mitt alias har jag tagit endast för att skoja lite med en arbetskamrat, jag är inte hemlig egentligen utan heter Veronica. Men from idag är jag Verula med hela världen! D.s.
Nu ska jag prova att publicera detta inlägg och se om jag har klarat av att skapa en blogg. Önska mig lycka till så får vi hoppas att jag kan roa er lite med mina tankar och funderingar i framtiden.
Kram Verula
P.s. Mitt alias har jag tagit endast för att skoja lite med en arbetskamrat, jag är inte hemlig egentligen utan heter Veronica. Men from idag är jag Verula med hela världen! D.s.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)